1952  Köpings – Posten

 

30 juni

Hundrafemtio personer på sista resan med KUJ. Ett 150-tal personer tog på söndagen tillfället i akt och följde med det billighetståg, som KURJ ordnat för att bereda Köpingsborna möjlighet till en sista resa, innan järnvägslinjen övertages av Statens Järnvägar.

 

1 september

KURJ. Personvagnar uppställs i Uttersberg.

Åtta och en halv minut försenat avgick i går kväll sista persontåget på KURJ från Köping till Riddarhyttan. Förseningen berodde på att resandeantalet blev så stort, att man i sista minuten ansåg rådigast  att koppla till en extra personvagn.

 

10 september

BERNSHAMMARS KONSUM i lågor. Skador för 160.000 kr. kl. 3.30 i natt kom larm från Bernshammar, där en förödande brand härjade konsumtionsföreningens fastighet.

 

15september

Under det första världskrigets första år, satt en 19 årig polsk yngling i Göteborg och studerade Sveriges karta. Han sökte efter en skogsbyggd, där stugorna låg någorlunda tätt. På det sättet kom det sig, att den unge Mendel Rothenberg en dag stod på Karmansbo station och undrade vart han närmast skulle styra kosan. Han hade ett knyte med handelsvaror på ryggen. Han möttes av stins Andersson som då ännu styrde och ställde vid Karmansbo station. De första kostymtygen såldes samma dag hos Karlssons i Skogbyn, där husrum också erhölls och lite överallt i stugorna gjordes sedan affärer.

1953  Köpings – Posten

12 augusti 
Optimism i Karmansbo.
Bruket sättes åter igång. Arbetskraft från Belgien. Ett Västmanlänskt bruk som tillverkar lancashirejärn, som är efterfrågat över hela värden, en specialitet, som blott kan framställas vid detta och ett par andra gamla svenska bruk är Karmansbo. Det gamla bruket, som ger ett mycket ålderdomligt intryck och är något förfallet, har legat nere sedan 1950, men fortfarande kommer det förfrågningar om leveranser av lancashirejärn från alla delar av värden: Amerika, Australien, Sydamerika o.s.v. Och häromdagen var det ett Japanskt företag som ville ha järn ifrån bruket. Därför är det meningen att Karmansbo bruk skall försöka sätta igång igen så fort som möjligt. Om man bara kan skaffa smeder, valsarbetare o. s. v. Och det är inte något bara, men det lär faktiskt finnas möjlighet att skaffa arbetare, fast det åtminstone i vårt land är ytterst ont om specialister som brukssmedjornas arbetare utgör. Om det inte går att ordna arbetare hemma, finns det en möjlighet att man kan få sådana från utlandet: Belgien och Flandern har nämnts i detta sammanhang. Det var det mjuka, fina, smidbara lacashirejärnet,  vi tillverkade här berättar verkmästare M. Broström då Köpings-Postens medarbetare häromdagen av lade ett besök vid bruket. Man kan inte bortse från den gamla, säregna byggnadsstilen och den romantik som omger gamla, något förfallna järnbruk, men Karmansbo verkar inte vara någon modern industri med omedelbara möjligheter att hävda sig i konkurrensen. Men tillverkar man en världsberömd specialitet – och Karmansbojärnet är känt över hela världen – så betyder exteriören och maskinernas skick mindre. För ett fint lacashirejärn, som kan användas till en mängd specialiteter, och bara kan tillverkas av ett par bruk, tycker man att en skicklig ledning skulle kunna garantera bruket jämn och full sysselsättning året om. Ja hade vi bara kunniga arbetare så skulle vi kunna sätta igång med en månads varsel, berättar hr. Broström. Bruket gick mycket fint förr i tiden, men av olika anledningar har allting gått tillbaka. Men namnet Karmansbo är känt över hela världen så nog skulle vi kunna få avsättning för det järn som är vår specialitet om vi bara kunde komma igång. Det är ett sånt där lacashirejärn som kan användas till en hel del specialiteter som vi tillverkar. Bl. a. gjorde vi en tid harpunspetsar, eller rättare sagt råämnen till harpunspetsar som sedan förädlades vid en mekanisk verkstad i Uddevalla. På de där harpunerna, som skall bringas att explodera i kroppen på valarna, får det inte finnas minsta fel i järnet. Vidare gjorde vi ett ädelt smidesjärn för finare smiden. Vi försöker på alla sätt få igång bruket igen. Jag tycker helt enkelt att det är tragiskt att ett bruk som tillverkar en över hela världen efterfrågad specialitet skall behöva stå stilla. Vi har givetvis våra förhoppningar. Av kunniga svenska brukssmeder finns det inte många kvar. De som förr arbetade här har nu fått arbete i Kolsva och Skinnskatteberg och de vill inte gärna hit igen. Och det säger jag inte så mycket om efter som de kommit upp i så hög ålder att det tunga och pressande smidet är för hårt för dem. Men om vi kunde få tag i intresserad ungdom – och sådan finns det – kanske några gamla smeder ville bli lärare! Möjligheten finns naturligtvis att vi kan få yrkes kunnigt folk från utlandet och ingenting skulle glädja mig mera än att få se bruket komma igång igen.
Om vi kunde få arbetar skulle vi kunna starta efter månad. Det gäller bara att skaffa fin träkol och lämplig malm. Om det bleve en svår depression, skulle nog bruket komma igång igen för då bleve det folk ledigt. Våra specialiteter säljs lika bra under depression. Men något sådant för man ju inte önska. Herr Broström har jobbat i bruket sedan han var 12 år gammal och före honom hans far och farfar. Som pojke fick han 5öre i timmen och dem fick han min själ göra rätt för. När han kom upp i 18 – årsåldern tjänade han 25 öre i timmen, men då var han utlärd. Nu är lönen bra för en brukssmed, säger hr. Broström, och om jag vore ung, skulle jag inte tveka en minut om vilket yrke jag skulle välja. Hellre skulle jag arbeta i brukssmedja än stå i en fabrik vid en stans och göra samma idiotiska handgrepp tusentals gånger om dagen. Brukssmedens liv är fritt. Visserligen måste han komma i tid till arbetet. Men han rår sig själv och är en konstnär. I realiteten arbetar han fyra timmar om dagen för när en smed hållit på en timme, tar nästa vid. Och lönen är som sagt, inte så dålig, och den kan nog bli bättre. Och i hyra för en lägenhet med rinnande vatten och lyse betalar en vid bruket anställd bara 12 kr. i månaden och dessutom får han gratis odla potatis för eget behov på bolagets jord. Och det är ju inte långt till städerna om man vill ha omväxling. Till Köping är det ju inte stort mer än 2.5 mil. Och det elektriska ljuset är fritt det glömde jag säga. Idealet skulle vara om några gamla brukssmeder ville lära ungdomar till smeder, jag menar sådana ungdomar som inte är rädda för att ta i hårda tag och som inte tycker om det monotona jobbet på en del fabriker med tidstudiemän, tidur o. s. v. Jag är övertygad om att det finns sådan ungdom. Som sagt slutar, hr. Broström, ingen ting skulle glädja mig mer än om vårt gamla, fina bruk kunde komma igång igen. Efter vad jag kan förstå står och faller hela bygden med det.

19 augusti 1953
Karmansbosmed
Jag skulle gråta av glädje om Karmansbo bruk kunde komma igång igen och jag kan inte tänka mig annat än att det finns möjligheter. Jag tycker att det är tragiskt, att ett så gammalt fint bruk som under generationer gett försörjning åt skickliga yrkesmän och deras familjer skall behöva stå stilla så att en gammal fin kulturbygd som Karmansbo trakten avfolkas.
Den gamle hopslagaren och smeden Gustav Melin har arbetat vid Karmansbo bruk i 65 år och han berättar för Köpings-Postens medarbetare, att han erfar en stor beklämning var gång han ser stillheten kring bruket. Jag förstår mig inte på bruksaffärer, men jag tvivlar inte på att Karmansbo skulle kunna komma igång. Brukets produkter är berömda över hela världen och jag tror, att det finns brukssmeder som mot vissa garantier ifråga om lön o.s.v. skulle vilja ställa sig till förfogande för att lära upp en ny generation yrkesmän. Talet om att det inte finns någon ungdom som vill ha arbete av detta slag tror jag inte på: det finns gott om präktig svensk ungdom som inte drar sig för hårt arbete om det bara fordrar yrkesskicklighet samt ger omväxling och frihet.
 
( I samband med herr Melins uttalande om svensk ungdom kan vi meddela, att bruket aldrig haft för avsikt att försöka få hit utländska arbetare. Att detta kom att meddelas i en artikel, berodde på ett missförstånd.) Gustav Melin började som 10 åring vid Karmansbo bruk. Redan efter 12 år var han ordinarie smed. Den första tiden arbetade han på natten och gick för prästen på dagen tills han blev konfirmerad. Åttio kronor om året var lönen för den 12 – årige smeden. Melin är spänstig och livlig som en yngling och ingen som inte vet det skulle kunna tro att han är 80 år. Det skulle inte förvåna någon om han själv ställde sig till brukets förfogande för utbildning av smeder när frågan blir aktuell. Jag älskade mitt arbete, säger hrr. Melin, och finge jag börja om igen, skulle jag inte villa välja något annat. Att vara lancaschirejärnsmed är aldrig enformigt, det händer alltid något nytt och alltid gör man nya iakttagelser och rön ifråga om järnet och dess egenskaper. Att vara brukssmed är ett förnämligt yrke som vem som helst kan vara stolt över, fast vem som helst inte duger till det. Om bara oavbrutet arbete, god lön och vissa andra saker garanterades, skulle det säkerligen inte möta några svårigheter att få tag i svensk ungdom som vill lära sig arbetet, som är något helt annat än att stå i en fabrik. 

18 september 
Auktion.
Wallde´n verken i Karmansbo gick igår på auktion. Karmansbo gårds forna ladugård, uppförd 1897 och en gång ansedd som en av landets modernaste, var på torsdagen skådeplatsen för en händelse, som åtminstone för ortens del innebar inte så lite av tragik. Det var Karmansbo sista industri, Wallde`n verken, som gick under klubban och därmed sattes kanhända punkt för ortens industriella verksamhet. Från Uddevalla i söder till Hälsing- land i norr hade spekulanter samlats, men tillströmningen var betydligt mindre än väntat och priserna blev också därefter. Knappast något av det utbjudna gick till några högre priser, oaktat att det såldes även ren förbrukningsmaterial såsom bult, svarvstål, plåt och stångmaterial m. m. Auktionsförrättaren Knut Nyström hade all möda att få upp priserna i höjden, men lyckades inte nämnvärt, trots att han mobiliserade all sin munvighet i den kampen. Man lyckades inte sälja ut alla detaljer igår utan fortsättning följer idag, varför man kan hoppas på större efterfrågan och bättre priser, när bl.a. kontorsmaterial m. m. utbjudes.

11 december 
Brobygge.
Brobygget över Hedströmmen vid Karmansbo har påbörjats. Bron, som skall ersätta den gamla nedanför smedjan, blir av betong och är kostnadsberäknad till 125.000  kr. Samtidigt får vägen delvis en annan sträckning. Brolängden blir 26 meter och körbanan 6 meter bred. Arbetskraften tar man från orten

1954 Köpings-Posten

22 mars 
Kolsva Jernverks A-B har i dagarna av direktör Leon Press, Stockholm, köpt samtliga aktier i Karmansbo AB. Jernverkets köp betingas av intresse för de två utbyggda kraftstationerna vid Karmansbo övre och det ännu outbyggda Nyhammarsfallet.

 24 mars
Karmansbo bruk, vilket om förut meddelats, övertagits av Kolsva Jernverk, anlades på 1600-talet av borgmästaren i Köping Mikael Hising. Det kom sedan att omfatta inte bara Karmansbo hammare utan också Norrhammar, Bäckhammar, Holm och Nyhammar. Karmansbo och Norrhammar låg på var sin sida av Hedströmmen och i var sin socken, Holms bruk vid det fall där Karmansbo såg och kvarn samt kraftstation nu finns. Bäckhammar ett stycke längre ned och Nyhammar mitt för Heds kyrka. Karmansbo bruk omfattar två kraftstationer, lantbruket Norrhammar ett 50-tal fastigheter av olika storlek, kvarnen samt bruksbyggnaderna. Den ena kraftstationen är på 125 och den andra på 350 hkr. och tillsammans förser de ca. 500 abonnenter med elström. Det är nu tre år se smedjan slogs igen.

 14 juli 
Ny bro i Karmansbo.
Om ungefär en månad kan man räkna med att den nya bron över Hedströmmen vid Karmansbo kan öppnas för trafik. Bron i sin helhet är färdig och det återstår endast att göra tillfartsvägarna i ordning.

8 oktober 
Räddningsbragd i Karmansbo.
Treårige Sture Luthman råkade i onsdags i Karmansbo falla i Hedströmmen under lek på en tvättbrygga. Hans farmor, 52-åriga fru Margit Luthman, höll på med klädtvätt straxt intill och fick se pojken ligga under vattnet. Hon kastade sig genast i vattnet. Fru Luthman fick tag i den lille men fördes av den starka strömmen ut i ån. Medan hon trampade vatten lyckades hon hela tiden hålla pojken till dess vägarbetare Lennart Andersson fick se de nödställda och simmade ut till dem. Han kunde få båda tillbaka in till bryggan. Ingen av dem torde ha tagit någon skada av det kalla doppet. 

20 december
 Alvestaboda rote till Hed ?
Kyrkstämma hölls i går i Hed under ordförandeskap av prosten Lundgren. Till revisorer valdes hrr Tore Sköld och Hans Jonsson. Kyrkostämman hade att yttra sig till länsstyrelsen angående överförande av Alvestaboda rote i Västra Skedvi till Heds församling. Stämman tillstyrkte för sin del utredning härom.

1955 Köpings-Posten

15 augusti Hed.
Lövvagnarna genom Hed en folkfest av säreget slag. Lövvagnsfärden i Hed blev en folkfest av ganska säreget slag. Man hade kalkylerat med 15 ekipage, som skulle gå från socknens olika hörn, men till sist måste 21 lövvagnar anskaffas för att kunna rymma de 300 hundra personer, som önskade medfölja. Många tog sig till kyrkan på egen hand, varför Heds kyrka tedde sig nästan fullsatt då högmässan började med lovpsalmen Hela världen fröjdas Herren. Till två av psalmerna spelade spelmännen samt utförde postludium Britas brudmarsch. Efter högmässan embarkerades vagnarna. I spetsen körde Wahlbergs traktor med grävskopa och högst upp i skopan satt Gustav i Stenbo och spelade handklaver. Färden gick över malmängarna och genom Bernshammars parken, över Hedströmmen fram till Stora Vålen, varifrån Ryssvägen följdes fram till Kramptorpet. På sina håll efter vägen stod spelmännen och Gisslarbokören och spelade och sjöng då vagnarna passerade. Vid Kramptorpet som är socknens mest avlägsna gård förtärdes matsäcken. Ett tiotal karlar serverade kaffe och läskedrycker. Till sist samlades man till en sång och musikstund.
Spelmännen spelade, Gisslarbokören under Martin Anderssons ledning sjöng fosterländska sånger, och fru Lisa Hedlund, Bernshammar, spelade och sjöng tre andliga visor. Prosten Lundgren tackade värdfolket, kronotorparen Bergqvist med barn och alla medverkande. Färden fortsatte därefter över Krampens station, Dalvägen, Aspänge, Skomakartorp och fram till Tomasbo. Återfärden skedde på andra sidan Gotlandssjön och avtackning hölls i Storängen där alla samlades på en stor äng och tog en jättering. Tacktal växlades och den sköna sommarsöndagen avslutades med Du gamla du fria. Spelmän, sångkör, traktorkörare, kaffekokare med flera, är värda allt tack för sin medverkan. Arrangörerna beklagar att de felberäknat tiden, varför avslutningen blev över en timme försenad.

 19 augusti
Skogsarbetaren år 2000.
Skogsarbetaren år 2000 kommer att använda sig av en ”hypodernisto spruta,” med radioaktivt ämne i tillväxtfrämjande syfte och för att färga det levande trädet allt efter önskemål. Träden kommer att vara tornhöga, raka och kvistfria och nå mognad på en tredjedel av omloppstiden i dag. Television, radar och röntgen är i bruk i skogsnäringen. Helikopter utrustade med vinschar och krokförsedda vires flygs de avverkade träden direkt till träfabriken, berättar ”Skogen,” i en framtidsvision efter amerikanska anvisningar. Sågverket år 2000 blir en del av den enorma träfabriken som tillverkar produkter av mest skiftande natur. Före sågningen analyseras stockens inre egenskaper med röntgen och dess yttre med television för att erhålla mesta möjliga sågutbyte. Själva sågningen sker med hjälp av en kraftig stråle, som skär stocken utan att lämna någon sågspån. Vid hyvlingen använder man sig av överhettad koncentration av skärstrålen. Komprimerat virke blir en omtyckt produkt. Entums bräder komprimeras till en åttondels tjocklek och hoplimmas till en praktiskt taget oförstörbar boardskiva. För att bekämpa skogsbrand använder man sig av radar och helikoptrar med kemiska släckningspreparat.

1956 Köpings-Posten

9 januari.
Volvos nya internatskola i Karmansbo har invigts. Kl. 19.30 på söndagskvällen befann sig de första kursdeltagarna jämte lärare på den vackra huvudbyggnaden i Karmansbo, där Volvoskolan skulle invigas i den anrika byggnaden. Skolstyrelsens ordf. dir. Per Söderström Volvo – Pentaverken Skövde, dir. Martin Björklind Köping, dir. S. Simonsson Eskilstuna, dir. S. Hede Flygmotor Trollhättan, och dir. Karl Fredrik Gernandt Köping, samt övriga ledamöter i skolstyrelsen, hade samlats när ordförande tog till orda för själva invigningstalet. Skolans rektor fil. dr. Kurt Törnqvist hälsades välkommen till Karmansbo av dr. K. F. Gernandt som skolans första rektor.

9 april
Hed.
Karlkväll hölls i fredags i Hedgården. Stifsadjunten Bertil Ramnerö berättade därvid på ett fängslande sätt om stiftsgården i Rättvik och visade vackra färgbilder. En kommitté valdes för att ordna med karlkväll med damer. Vidare beslöt karlkvällarnas män att ställa upp som funktionärer vid hembyggdsfesten i Heds kyrkbacke söndagen den 10 juni. Sedan pastor Ramnerö spelat och sjungit andliga negersånger avslöts samkvämet med aftonbön. Över 40 män deltog.

 1958 Köpings-Posten

2 januari  Hed.
Nyårsaftonen i Heds kyrka blev särskilt högtidlig genom att befolkningen i Alvestaboda rote  då hälsades välkomna tillbaka. Efter att i 76 år tillhört Västra Skedvi har roten åter införlivats med Hed. Prosten Arne Lundgren höll hälsningstalet och erinrade om att Heds kyrka alltid varit Alvestabodas andliga centrum. Kvällens högtidstal hölls av kyrkoherde G. Wedjesjö, Västra Skedvi. Gränsändringen som statsfästes, bekräftar, sade han bl.a. att kyrkans kris inte kan skyllas på religionsfientliga statsmakter. Vårt nödläge beror djupt på vår egen ovilja att låta syndabekännelse följas av bättring. Tal. hoppades på 1958 som ett väckelsens år för vår svenska kyrka och att kyrkans kris skall förbytas i seger. Vi skall komma ihåg att den arbetar under gynnsamma betingelser, sade han. Högtidligheten upptog i övrigt sång och musik, altartjänst av prosten Lundgren och kyrkoherde Wedjesjö och några ord av Gustaf Melin, som påminde om att det var tredje gången han hälsades välkommen till Heds församling vilken ökade med 97 personer.

 7 februari
Hed.
S.L.U. i Hed har årsmöte och till styrelse valt Benkt Södersten,ordf. Gunnar Larsson v ordf. Gunnar Åberg kassör, Majbritt Jansson sekr. samt Lars-Erik Eriksson. Distriktsombud Benkt Södersten och Gunnar Åberg suppl. Leif Ekström och Gunnar Larsson, kretsombud Lars-Erik Eriksson och Gunnar Åberg, programråd Benkt Södersten, Gunnar Larsson, Majbritt Jansson och Lars-Erik Eriksson. Till gruppledare utsågs Knut Nilsson, Per-Uno Reuterhäll och Lars-Erik Eriksson. Medlemsantalet är 35 stycken.

Pensionärsföreningen i Hed har haft årsmöte och till styrelse valt J. A. Dömstedt ordf. Gust. Jansson v ordf. K. A. Wahlberg sekr. Ivar Hedlund kassör suppl. Frida Dömstedt och Frida Olsson. Revisorer Alfred Gustavsson och Alma Johansson. Ombud vid distrikskonferansen i Köping den 17 april blev J. A. Dömstedt.

 28 maj
Hed.
Heds arbetarkommun har nybildats. Till styrelse har utsetts Rune Hedberg ordf Karl Karlström kassör Yngve Gunnarsson, Evert Svensson och Ragnar Kvist. Revisorer: Erik Karlsson och Ingvar Sjöström. Heds skola ombygges. Regeringen har tilldelat Skinnskattebergs skoldistrikt statsbidrag med 52.000 kronor till ombyggnad av Heds kyrkskola. Kostnaderna beräknas till 129.000 kronor.

6 augusti
Hed  
Till kronojägare på Karmansbo bevakningstrakt i Grönbo revir, har utsetts  biträdande kronojägaren i reviret E. Lennart Andersson. Han efterträder kronojägare Karl Axel Ahl, som avgår med pension.

 22 augusti
Hed.
Driften vid Karmansbo smedja återupptas på måndag för två veckor framåt. Sedan blir det driftuppehåll, och hur det blir i fortsättningen beror på ordertillgången. Man hoppas att driftstoppet blir kortvarigt, arbetsstyrkan skall man försöka placera i Kolsva och Riddarhyttan.

3 september meddelar bruksledningen att smidet skall upphöra för gott. 

8 september
Karmansbobesök av Radiojänst.
Driften vid Karmansbo smedja upphörde i och med skiftet i fredags. Händelsen hade uppmärksammats av Radiotjänst, som gjorde en inspelning. Avsikten var att den skulle ha sänts i program 2 i fredags men det blev ingen plats då för Karmansbo i kvällens program, varför sändningen sker senare. Vid  Radiotjänsts besök gjordes en upptagning när de två sista smältorna gick i den gamla smedjan och ljudeffekter från vattenhjulets sista slag spelades in på band Intervjuer gjordes med veteraner och med disponent S. E. Karlen vid Riddarhytte A B. Som tidigare nämnts är det ej säkert att nedläggande av driften är definitiv. Vid smedjan i Gisslarbo kommer man att fortsätta i avvaktan på gynnsammare exportkonjunkturer. 

12 november
 Handelsman Thorgren.
F. Handlanden, Gustav Bernhard Thorgren, Hed avled på tisdagen efter en kort tids sjukdom i en ålder av 90 år. Han var född i Östanfors och började efter skolgången arbeta vid faderns kvarn i Uttersberg. Sedan blev han handlare i Uttersberg i över 50 år fram till 1947. Thorgren var en handelsman av den gamla stammen. I hans affär fanns i det närmaste allt att köpa och hans kontakt med allmänheten präglades av gemytlighet och förtroende. Hans affär blev känd i hela mälarprovinsen inte bara som varande en av de äldsta utan även på grund av sin innehavares gedigna egenskaper. Affären står i dag vid Vallbymuseet utanför Västerås, där den alltid skall minna om den gamla goda tiden. Den avlidne hedersmannen sörjes närmast av barn , barnbarn och barnbarnsbarn. Handlanden Gustav Bernhard Thorgren föddes den 1 april 1868, och avled den 12 november 1958.

10 dec.
 Bedövad gris skadade slaktaren.
En säregen olycka inträffade häromdagen under slakt av julgrisen vid en gård i Ekeby Medåker. När man väl fått ut grisen på den is belagda ladugårdsbacken och bedövat honom, skulle en av medhjälparna hålla i så den inte gled undan. Det bar sig då inte bättre än att hjälparen råkade halka och fick ansiktet i närheten av grisens bakdel. Grisen sparkade i samma ögonblick till varvid klöven skar upp ett otäckt köttsår på vänstra kinden. Den skadade fördes i bil till doktor Frising i Arboga och fick såret ihopsytt.

 1959 Köpings-Posten

21 januari
Hed.
Den nya poststationslokalen i Bernshammar togs i bruk i måndags. Den är inrymd i Konsums nybygge och disponerar större delen av nedre våningen.

17 augusti
Bysala.
Befolkningen i Bysala hade en stor dag på söndagen, då man invigde sitt eget hembygdsmuseum. En gammal loftbod i Jakob Kolares torp har flyttats från Färna till Bysala och drygt 200 hundra människor vandrade igenom den och beundrade i sommarhettan. Loftboden kostade 500 kronor och flytten 1.900 kronor. De pengarna har man tagit in på syföreningsförsäljningar och auktioner under fem år. En av damerna i syföreningen fru Gerd Östling, välkomnade till festen och erinrade om fabrikör Verner Ahlqvist, som var intiativtagare till föreningen Hembygdens väl och tanken på museum och hembygdsgård i Bysala. Byråföreståndare Gustav Kärnehed, Köping som iordningställt museet förrättade invigningen och prosten Arne Lundgren talade om levande bygdekultur. Sång och musik, bl.a. på ett gammalt positiv och Motala NTO:s folkdanslag spred glädje i gröngräset och mycket att läsa fanns i Bysala krönika som utgivits till invigningen. På programmet för Bysala hembygdsförening står nu flyttningen av den gamla statarbyggnaden i Bockhammar som skall bli hembyggdsgård i Bysala.

 9 november
Hed.
Domänstyrelse har beslutat sälja ett område av kronoparken Grönbo i Grönbo revir till hr. Bertil Berg i Karmansbo.

16 november
Heds äldste har avlidit. Heds sockens äldste invånare, f. sågmästaren Per Ludvig Pettersson Fridhem Karmansbo, avled på fredagen i en ålder av 97 år

11 december
Hed.
50 år fyller den 13 december fru Emma Eivor Linnea Karlsson f. Hytter, maka till f. arendatorn i Våltorp Sven Karlsson Karmansbo.