1971 Köpings_Posten

8 januari
Miljonbutik byter bas Bernshammars konsum mister sin egen Sköld
Tore Sköld, Bernshammars konsumtionsförenings starke man skall dra sig tillbaka. Efter 35 år lämnar han nu över chefskapet för en av länets mindre men starkaste konsumaffärer. Själv håller Tore Sköld jämna steg med seklet. Han är inne på sitt 71:a år och anser nu med all rätt att det kan vara dags att dämpa tempot. Affären i Bernshammar- där han praktiskt taget levat- byts mot en våning i Kolsva.

4 mars
Smedjan i Karmansbo föremål för bygdeaktion

Vid ett sammanträde anordnat av Heds upplysningsnämnd i Hedgården på onsdagskvällen var den stora frågan den nedlagda smedjans vara eller icke vara. 1958 lades driften i smedjan ner och naturligtvis har den sedan dess förfallit avsevärt. Bland an­nat har en del av smedjans tak rasat ner och enligt upplysningsnämnden är en snabb räddnings aktion av nöden. Brukskulturen bör bevaras enligt bygdens folk.  Karmansbo är en bruksidyll som är unik.
Harald Johansson, som varje dag åker förbi bruket nämnde bl a "Folk har på sista tiden fått upp ögonen för miljö. Bruksmiljön som är unik, värderas kanske inte av oss som ser den dagligen. Den nuvarande miljöepoken är vi bara i början av, vi har skövlat mycket i Bergslagen. Låt oss försöka bevara smedjan här i Karmansbo. Smedjorna ingår i ett historiskt skede." Jag ömmar varmt, sa herr Johansson, för kulturmiljön vid bruken. Var tar man pengarna ?. Landsantikvarien hänvisar till möjligheterna att få AMS-pengar. Men om så inte är möjligt, hur gör man då? Det diskuterades en hel  del om olika möjligheter att bevara det nämnda kulturobjektet. Frivilliga dagsverken kan försena förstörelsen av den gamla smedjan. Intendent Bror Collander på Kohlswa Jernverk har lovat ta  kontakt med bruksledningen,  men han lät skeptisk när det gällde medel till restaurering av  smedjan, nämnde prosten Arne Lundgren. Men vi anser det inte nödvändigt med restaurering utan vi vill på ett billigt sätt ha taket lagat. Den som vinner tid,  vinner allt. Till slut bestämdes att upplysningsnämndens medlemmar med  byggförman Rosendahl från Kohlswa Jernverk skulle göra gemensamt besök vid smedjan och  ev göra en kostnadsberäkning på  restaurering. Prosten Arne Lundgren lovade  att uppvakta direktör Curt Nicolin på Asea när kostnaderna för  en upprustning var uträknade. Det är bäst att gå till högsta ort och undvika underhuggarna, sade han skämtsamt. Kvarnstenarna vid den nedbrända kvarnen i Karmansbo skall ev omhändertas av de aktiva i föreningen för att placeras utanför bodarna, eller på förslag av prosten Lundgren, som bord vid kyrkbacken där förtäring av besökare vid kyrkan kan intagas. Kvarnstenarna är visserligen i dåligt skick men kan ev användas för något av nämnda ändamål. En kommitté utsågs att undersöka saken. De senaste hembygdsfesten i Hed gick enligt kassör Olov Merkélls rapport med en vinst av 361:10.  800 personer hade samlats för att bl a åka lövad skrinda till okänt mål. Sammanträdet beslutade att årets hembygdsfest skulle hållas den 4 juli. Även nästa års fest omtalades i och med att överenskommelsen redan hösten -71 måste ske med spelmansförbundet angående medverkan med spelemännen.  4 eller 11 juni är söndagar 1972 som är tänkbara för den traditionella bygdefesten som uppskattas vida omkring. ( Artikeln illustreras med en bild av Gisslarbo smedja ) 

14 mars
Kronoborg i Hed snart färdig

Arbetet med att göra om Kronoborg i Hed till en samlingsplats för hela kommunen har som vi går berättade pågått under hela vintern. Nu börjar man kunna skönja resultatet av ombyggnaden. Stora salen är i det närmaste helt i ordning. På ena gavelväggen tronar alltjämt den fonddekoration som fanns när Heds Krona residerade i lokalen: en klockliknande målning av sekelskiftetyp.

15 mars
Familjestafett i soligt Hed med hela bygden i skidspåret

Det blev en härlig solsöndag för hela Hed i skidans och klistervallans tecken när traditionella korpstafetten fyllde kyrkskolans plan och den gamla banvallen. Barn, mammor, mostrar, bröder, grabbar och pappor ställde upp i ädel kamp. Resten av bygden hade finfin utkiksplats på naturliga läktare.
Erik "Kubben" Karlsson var speaker i bästa vasaloppsstil för de minsta, innan han hoppade in och förde familjelaget till seger. Det var annars Martinssons dag, med pappa Roland som startman i segrande 100 oktan och två ättlingar på segrarplatser. I kyrkskolans gymnastiksal var ett stort prisbord uppdukat och Heds IF såg till att alla tävlande bjöds på kaffe och saft efter slutad kamp i skidspåret, där energin slog ut glidet. Hemkokt soppa, fix, klistervalla och alla möjliga och omöjliga knep prövades för att klara klibbföret. Men humöret strålade i kapp med vårsolen. Yngsta Martinsson, 6-åriga Åsa vann de minstas 500 meter. Lågstadiets stafett vanns av Jörgen Martinsson och bröderna Mats och Anders Eriksson. Ville, Valle och Viktor
Mellanstadiet fick sedan överta målområdet, där tävlingssekretariatet Gösta Aronsson, Sune Andersson och Lars Nyström hade fullt sjå med att få fritt spår medan Birger Aronsson sålde lotter bland täta publikled.
Segrande lag i mellanstadiet blev Ville, Valle och Viktor, alias Per Östlund, Ronny Holm och Andersson. Andraplats belades av Knatte, Tjatte och Fnatte, alias Conny Carlsson, Jan Aronsson och Kenneth Olofsson.

26 juli
Utbyggd cykelled från Hed kräver två års fritidsjobb
Så tar den form ändå, Västmanlands egen lilla kungsled eller rättare sagt KUJ-leden eftersom det handlar om cykelstigen på KUJ:s gamla banvall. En fin gång och cykelbana har tidigare färdigställts på sträckan Bernshammar - Karmansbo. För det arbetet svarade Hed-Bysala föräldraförening, som förutom att man fick lite pengar i kassaskrinet även skapade en trafiksäkrare väg för traktens skolbarn.

28 juli
Snabbköp i Karmansbo konsum.
 Förändring kom med fusionen. Konsum i Karmansbo hör inte längre till de "fria" föreningarna. Frän 1 maj i år gick den upp i länsföreningen. Det var en av de sista fristående konsumföreningarna i Västmanland men tryggheten med en central organisation bakom lockade. Kvar i Västmanland som "fri" är bara Bernshammarsföreningen. Det är ett väldigt stöd och det känns tryggare nu, säger kronjägare Lennart Andersson, ordförande i styrelsen för Karmansbo Konsumförening
.

6 augusti 
”Björnjägaren” död. Naiva tavlor för 10 öre –500 kr.
Ett vandrande original Nils Rundgren, sedan 30 år tillbaka bosatt i Lilla Havssjön i närheten av Hällefors, avled i fredags i en ålder av 81 år.

 
17 september 
Aktion i Hed för de gamla. 
Nyhammars gård med sina tvåhundraåriga byggnader på den skogsklädda åsen i Hed har varit ålderdomshem sedan 1910, då det inköptes sedan Karmansbo stolta bruk fallit i bitar. Nyhammar var tänkt som ett pampigt gods men bara flygelbyggnaderna blev uppförda på 1700-talets slut. De var från början åtta, två är nu rivna. En vackrare, lugnare och mer kulturhistorisk miljö är svår att leta upp. Där bor i dag Heds gamla i pensionärshemsbyggnaden  och  ålderdomshemmets tvåvåningsbyggnad. I Skinnskatteberg har grunden börjat grävas för utbyggnaderna till Hemgården, ett stort projekt som i dag beräknas kosta hela 5 miljoner. När det står klart skall Nyhammars gamla enligt förslaget flyttas över. Nyhammar behöver moderniseras och den investeringen anses ekonomiskt ej försvarbar, när Hemgården har plats. Nu har befolkningen i Hed slutit upp som en man och skrivit på listor för att bevara Nyhammar. De gamla har hört rykten, förstår att de kanske måste flytta. De förstår bara inte varför. De bor i idyllen, de hör samman med sin bygd och har inga krav med toppmodernt nybygge. Här är så ljuvligt vackert alla årstider, säger 92-åriga Berta Eriksson,  som har bott 30 år i pensionärshemmet. Hon får maten på brickan från ålderdomshemmet och klarar sig därmed på egen hand.
Viktigast för pensionärerna är naturen, chansen att vara ute hela dagarna i omgivningar långt borta från trafikbuller och trängsel. Nyhammar är väl bibehållet och upprustat, ger inte intryck av att vara moget för nedläggning. Hoppet står nu till en så lång tidsfrist som möjligt är.

8 oktober 
När ingen får bygga i Hed försvinner också skolorna.
Det blev välfyllt med föräldrar även i Hed skolas gymnastiksal när från Skinnskatteberg utsända Hjalmar Jansson och Sune Näslund i går höll andra informationskvällen om bygdeskolornas framtid. Tanken är som bekant att Hed skall få mellanstadiet, Färna lågstadiet och förskola och Bysala och Karslund tömmas på skolbarn. Men i går kväll kom nya och aningen bittra åsikter om hur landsbygden utarmats. -Det här problemet med vikande barnantal hade aldrig behövt bli aktuellt om man varit litet mer framsynta i Skinnskatteberg, sa bl a Bengt Södersten från Bysala. Ingen får ju bygga här och då kan det ju  inte bli nå­gon inflyttning. -Det är ju inte vi skolstyrelsen som bestämmer i sådana frågor, sa dess ordförande Hjalmar Jansson. Han har under sin tid fått uppleva sex nedläggningar bl a av skolorna i Rölö, Baggå, Baggbron och Uttersberg. Rektor Sune Näslund betonade att det var viktigt att alla målsmän förde fram synpunkter, innan man tog ställning till vilka två skolenheter som blir kvar, för att fyra skall bantas till två det har länsskolnämnden ju sagt och den har i dessa frågor sista ordet.
 Allting försvinner. -De tar ålderdomshemmet och skolorna. Förut tog de distriktssköterskan, sade Gösta Aronsson. Det är en följd av att man inte varit , framsynt från de styrandes sida. 10 000 kronor anslogs en gång för att  utreda frågan om villabyggnation i  Karmansbo. Men ingenting hände. De som söker om byggnadstillstånd får avslag

11 oktober
90 fotbollsspelare på plan när Hed höll fotbollsfest
Det var fotbollsfest i Hed på söndagen. Från Hed, Karmansbo och Bysala hade man kommit för att vara med. Alla skulle de ut på den gröna mattan för att för sista gången innan vintervilan slå på läderputan. Efter tre matcher och fem timmars spel hade 90 av traktens ivrigaste motionärer varit i elden. De som inte spelade var vid elden. Man eldade nämligen en ordentlig brasa invid omklädningsrummet för att ingen skulle behöva frysa. Denna fotbollens förlovade dag i Hed inleddes med ett möte mellan gubblaget och pojkarna. Sedan följde dagens klou, damerna mot juniorerna för att låta A-och B-laget avsluta.

.3 november
 
Gåva till Hed av Köpingsbo
Erik Karlsson, Köping, har till kyrkorådet i Hed skänkt gamla klockan på Bernshammars järnvägsstation. Kyrkorådet ska senare besluta om klockans uppsättning. Den unika klockan bar tre urtavlor och det var med stor tacksamhet som Heds kyrkoråd mottog gåvan. Vid kyrkorådets sammanträde utsågs till församlingsombud till stiftsungdomstinget Rolf Färnroth, Sunnansjö och Karin Karlsson, Karlberg. Utdelning ur Jernströms fond kommer två studerande till godo, Hans Lindström, Nygärdet och Krister Gustafsson, Jönsarbo. Pengarna kommer att gå till studier vid Västsura Skogsbruksskola.

25 november
Operation ”rädda smedjan” i Karmansbo kan lyckas genom bistånd från AMS
Hoppet att åt eftervärlden rädda Karmansbo nedlagda,  ålderdomliga, välbevarade Lancashiresmedja som ett minnesmärke över bruksepoken i Bergslagen och som en turistattraktion har pånyttfötts. Landsantikvarie H Simonsson, Västerås vilken liksom repr för Riksantikvarieämbetet med positiv förståelse följt ansatserna att rädda smedjan har nu föreslagit att ägaren, Kohlswa Jernverks AB, skall med utnyttjandet av konjunkturläget hemställa om AMS-bidrag till skyddsarbeten, främst en till ca 30 000 kr kostnadsberäknad takomläggning. Järnverket kommer i dagarna att lämna in en hemställan därom till länsarbetsnämnden i Västerås. Mycket talar för en positiv utgång. Därigenom är smedjan ej räddad åt framtiden, men man vinner betänketid. Utan skyddsarbeten måste rivning snart bli aktuell. Det fina med Karmansbosmedjan är dess ursprungliga yttre och inre skick. Den är i motsats till Gisslarbosmedjan ej ombyggd eller moderniserad.
Efter vårens lokala kampanj för att om möjligt bevara den gamla Lancashiresmedjan i Karmansbo som ett kulturminnesmärke har något av resignationens tystnad lägrat sig över fallet. Hembygdsvännerna i Hed med flera som slagit larm fick klart för sig de stora kostnaderna och möjligheten för industrin att satsa medel för konserveringsarbetena. Lokalintresset var ej tillräckligt resursrikt ifråga om frivilligarbete och pengar. Resultatet blev att Kohlswa Jernverk, ägaren, skulle kostnadsberäkna de nödvändigaste skyddsarbetena, dvs omläggning av det mer än fallfärdiga taket. Det skulle kosta 30000 kr. Var taga dem?

TIDSTYPISK
Till förmån för projektet talade att denna smedja är så tidstypisk för den ålderdomliga smidesform och det system för kraftutvinning ur Hedströmmen som tidigare betytt så mycket för bygden. Medan hela raden gamla smedjor utmed den flitiga Hedströmmen slagit igen och efterträtts av tysta turbiner i en kedja kraftverk står Karmansbo smedja oanfäktat kvar, bortsett från hålen i taket. Kvar är vattenhjulet  mumlingshammaren, smedjan med doningar och verktyg jämte hela den unika transmissionen. Landsantikvarie H Simonsson, som i våras besökte Karmansbo, var helhjärtat för ett bevarande om saken kunde ordnas ekonomiskt. Av samma åsikt var de representanter för riksantikvarieämbetet som tillsammans med Simonsson studerat Karmansbosmedjan i samband med tidigare besök vid andra ev konserveringsobjekt i Bergslagen. För fjorton dagar sedan var Simonsson åter i Karmansbo och tog kontakt med järnverket. Från ägarsidan lovade man i våras t v avvakta utvecklingen. Bygdens folk beklagade att inte ens få ha kvar rester som minde om de små brukens storhetstid. Sedan även Gisslarbosmedjan uppgivits var Karmansbosmedjan enda återstående minnesmärke i sitt slag utmed Hedströmmen. Senast ämnet diskuterades var den 25 augusti i år då landstingets fritids- och naturvårdsnämnd som tillika är turistorganisation för länet besåg Karmansbosmedjan. Man imponerades av dess mått, miljö och välbevarade utrustning. Det blev dock ingen åtgärd utan ett allmänt konstaterande att smedjan vore värd att bevaras men också att resurser saknades.

3 december
Stormöte i Hed.
Hela bygden krävde besked om nya byggen
 
Innevånare i  Hed med omgivande orter hade mött upp i stora skaror för att i Kronoborg delta i den Informationsafton som hölls med de ledande inom Skinnskattebergs kommun i går kväll. Förutom samtliga nämndordföranden, kommunstyrelsens arbetsutskott (läs Skinnsbergs regering) fanns också en representant från länsbostadsnämnden, direktör Torsten Påhlsson samt arkitekt Gustaf Boström, den senare rådgivare i byggnadsnämnden i Skinnskatteberg. Debatten leddes på ett föredömligt sätt av kommunstyrelsens ordförande Thure Gerdin som i sitt inledningsanförande hoppades att man skulle få uppleva en kväll som skulle gå till historien. I viss mån lär hans förhoppningar ha gått i uppfyllelse. Det lär talas länge om det här torsdagsmötet i Hed. Som en man stod Hedborna samlade bakom ett krav: Undersök möjligheterna till byggnation av bostadshus i södra kommundelen, gärna på den s k Nyhammarsåsen. -Kommunen bör ställa sig spetsen så att någonting verkligen händer i den här frågan, tyckte man. Det är inte bara i centralorten det skall byggas för miljoner. Övriga orter måste också få sin del av kakan. Gröna vågen Hedborna pekade också på det faktum att folk nu i allt större utsträckning flyttar ut från städer och stora samhällen för att slippa industrier och avgasrök. "Den gröna vågen" som detta kallas har ändrat på förutsättningarna för glesbygden. Hedborna måste i fortsättningen få samma möjligheter som skinnsbergsborna att bygga och bo där de vill. Vad nu torsdagens kvällsmöte i Hed konkret kommer att föra med sig vet väl ingen men det ligger en hel i vad arbetsutskottets ledamot Evert Larsson sade i ett yttrande: Det här mötet borde kunna bli en puff framåt. Klart är att de kommunala förtroendemännen fått en ny stor fråga att fundera på. Då debatten om bostadsfrågor avslutades kl 22 enades man om att gå på ett förslag av Gustaf Eriksson att närmare låta undersöka möjligheterna till iordningsställande av ett område för egnahemsbebyggelse i Hed Vi återkommer från den stundtals hårda debatten i nästa nummer. Där fanns många yttranden värda att referera.

8 december
Pensionärer gavs besked Nyhammar kvar länge än.
Vid  tisdagens ABF-avslutning för pensionärer i Skinnskatteberg gav kommunalmännen Rune Hedberg, Skinnskatteberg och Elis Johansson Riddarhyttan pensionärerna information i kommunala frågor. Vi kommer inte heller att lägga ned Heds ålderdomshem hux flux som många tror, fortsatte Johansson. Det kan bli aktuellt om det i framtiden visar sig, att antalet vårdade sjunker till 2-3 personer, men inte som fallet är nu. Flenaborg hölls i gång tills det var bara två gamla på hemmet kvar. Vissa planer finns, sa Johansson, på en ombyggnad av de sanitära anläggningarna vid Nyhammarshemmet. 

15 december
Bostadsbyggande i Hed kommer att undersökas 
Vid kommunstyrelsens sammanträde på tisdagen. Byggutredning för Hed.
Med anledning av det informationsmöte som för en tid sedan hölls med innevånarna i södra kommundelen, då också en framställning gjordes till kommunstyrelsen om utredning av möjligheterna för bostadsbyggnation i området, föreslår nu kommunstyrelsen att styrelsens arbetsutskott tillsammans med arkitekt Gustaf Boström undersöker möjligheterna till planläggning av bostadsbyggande inom Bernshammar-Hed-Karmansbo-området.

Bärgslagsbladet 1973  
 

31 januari
Det blir för dyrt, anser länsstyrelsen. Hed inget för Pendlare.

I ett utlåtande till byggnadsnämnden i Skinnskatteberg säger länsstyrelsen att det blir för dyrt för samhället att låta människor flytta till Hed. Inte heller till Karmansbo, Nyhammar eller Bernshammar vill länsstyrelsen ha någon inflyttning.

Länsstyrelsen anser att förhoppningen om en inflyttning till Hed-området grundar sig på pendlare från Köping och Kolsva.

-En medveten satsning på Hed för pendlarna förefaller inte speciellt motiverad, säger beslutsfattarna och hänvisar i stället till Odensvi, Munktorp och Valskog som lämpliga platser för anhängare av "gröna vågen".

-Det blir så dyrt för kommunen med nyexploatering i Hed att länsstyrelsen vill avråda, heter det i utlåtandet.

Det är vatten och avlopp som kostar pengar.

 

Bebyggelse till Hed avstyrks ”Blir för dyrt för kommunen”

Länsstyrelsen avråder Skinnskattebergs kommun från att ge sig på bostadsbyggande i större skala i södra kommundelen. Byggnads­nämnden i Skinnskatteberg har hos länsstyrelsen begärt ett principutlåtande över den bebyggelseutredning som förra året utarbetades för Hedområdet. Länsstyrelsen hävdar i sin svarsskrivelse till kommunen att de ekonomiska konsekvenserna för kommunen av en nyexploatering i anslutning till befintlig bebyggelse inom Hed-området torde vara av sådan omfattning att länsstyrelsen i princip vill avråda.

-Möjligheten att i begränsad omfattning släppa fram viss bebyggelse inom Hedområdet torde ändock kunna övervägas, säger länsstyrelsen, som också anser att lokalisering till detta område är att föredra framför mera avskilda lägen.

-Det är allt för tidigt att ge någon kommentar till det här från vår sida, säger Folke Wretman i kommunstyrelsens arbetsutskott. Byggnadsnämnden kommer att i vanlig ordning behandla svaret som kommit från länsstyrelsen, sedan får vi förmodligen ånyo ärendet till kommunstyrelsen. Det blir sedan vår uppgift att försöka ge fullmäktige ett vettigt förslag till beslut.

-Till att börja med blir det väl nödvändigt att skaffa oss ett bättre ekonomiskt underlag för våra fortsatta bedömanden, slutar Wretman.

Länsstyrelsen bygger sitt ställningstagande på främst två faktorer, dels att man inte kan vänta någon ökning av arbetstillfällen i Hed, dels att Hed saknar en samlad bostads- och servicebebyggelse.

Skulle man satsa på bebyggelse i Hed förutsätter det att folk i större utsträckning än nu är villiga att pendla till arbetsplatser i bl a Köping och Kolsva. Men, menar länsstyrelsen, för många arbetande på dessa orter framstår andra områden som mer attraktiva ur bosättningssynpunkt. Orter som Odensvi, Munktorp och Valskog verkar mer lämpade ur regionala synpunkter. En medveten satsning på Hed som bosättningsort för dessa pendlare är inte särskilt motiverad, heter det.

 

5 februari
 Heds pensionärer protesterar också

Även i Hed är pensionärerna arga över att Skinnskattebergs höjt avgifterna för hemhjälp och fotvård. Motståndet mot åtgärderna var kompakt, när Heds pensionärsförening hade årsmöte och man beslöt att gå samman med kommunens övriga pensionärsföreningar och utforma en gemensam protest. Det blir inte bara dyrare hemhjälp, den blir av mindre omfattning också.
.

21 februari
 Bostadsbyggandet och Hed diskuterat

Vid  kommunstyrelsens  sammanträde i Skinnskatteberg diskuterades ett kommunalt bostadsbyggnadsprogram för tiden  1973-1977. Under denna tid föreslår man i programmet byggnation av sammanlagt 206 lägenheter varav  drygt hälften, 110 i form av småhus. Byggnationen fördelar sig jämt på hela perioden. Under innevarande år avser man endast att starta byggande av 30 lägenheter, samtliga i form av småhus. Sedan är antalet lägenheter jämt fördelat med 44 varje år fram till och med 1977.

Bostadsbyggnadsprogrammet antogs av kommunstyrelsen. Under de livliga diskussioner som frågan föranledde efterfrågades varför inte någon byggnation Hed tagits in i programförslaget.

I de kommentarer som utarbetats till programförslaget sägs dock att frågan om byggnation i Hed förelagts länsmyndigheterna för principutlåtande.  Länsstyrelsen  har  avrått kommunen från nyexploatering i Hed. Kommunen har ännu inte tagit ställning till frågan om en  planerad bebyggelse i Hed, men man konstaterar att det finns ett icke  ringa  intresse  för byggnation, ett intresse som man från kommunens sida är angelägna att beakta. Åtta intresserade står för närvarande på listan för att bygga hus i Hedområdet. Visar det sig att kommunen satsar på en byggnation i den södra kommundelen kan bostadsbyggnadsprogrammet disponeras om så att en del av de lägenheter som planeras för Skinnskattebergs samhälle under femårsperioden i stället kan uppföras i Hed.

2 mars
Heds skola hade sin skidtävling på torsdagen i strålande väder och ganska bra före. Träningen har det av förklarliga skäl varit litet si och så med, men humöret var i topp och alla kämpade tappert. Suverän i spåret var Anders Eriksson årskurs 4, Bernshammar, som segrade på 2,5 km i alla klasser.

 

15 mars
Hedkören vill ha ännu fler medlemmar

Hedkören har haft sitt årsmöte i kyrkskolan. Till styrelse valdes Birger Dybeck, Göte Åström, Tora Back Jansson, Eskil Larsson, Dagny Larsson, Edit Fred­riksson och Asta Karlsson. Suppleanter Lisa Hedlund och Georg Fernroth. Till revisorer valdes Siri Paulsson och Birgitta Jakobsson, suppleant Doris Nilsson.

Av verksamhetsberättelsen framgick att kören haft 32 öv­ningar och 15 uppsjungningar. Ordföranden tackade medlemmarna för det gångna året och uttalade förhoppningen att få förstärkning i kören. Mötet beslöt sjunga på Nyhammar samt bjuda på kaffe en söndag i vår. Kören har ett 15-tal medlemmar.

 

20 mars
Nyhammar pensionärshem? Hedborna ger svar i enkät

Ovissheten kring nedläggningshotade ålderdomshemmet Nyhammar i Hed finns kvar men på vårkanten skall det definItiva beskedet komma. I dag lutar det mest åt att Nyhammar blir ett pensionärshem.

-Men alla de tre alternativa lösningar som diskuterats finns öppna, säger Folke Wretman, Skinnskattebergs  socialnämndsordförande.

-Personligen ser jag positivt på det mellanting som ett pensionärshem  med hjälp  av hemsamariter innebär. Vi förbereder just ett formulär med en enkät till Hedborna om det finns efterfrågan på pensionärshem.

-Visst måste det finnas ett behov av pensionärshem nere Hed-dalen, säger Folke Wretman vidare. Det finns ju 160 innevånare över 65 år och inga hyreslägenheter. De som säljer sin fastighet på äldre dar och vill stanna i sin bygd har inga möjligheter i dag.

Ritningarna till ombyggnaden av Nyhammar för att det skall kunna uppfylla dagens krav för sluten åldringsvård har vandrat runt för remissyttringar.

Brandmyndigheterna har ställt. sig negativa. Det ställs stora krav i dagens läge på säkerhetsfaktorer.

-Hemgården i Skinnskatteberg är inte fullt inflyttad men  rustningar pågår i den gamla delen och innan de är klara kan vi inte fylla hemmet, omtalar kommunalkamrer Helge Rundlöf  i Skinnskatteberg.

Fyra pensionärer från Nyhammar, som så önskade, har dock flyttat in till Hemgården. Men till Nyhammar har också kommit tre nya gäster. De är dock inte inskrivna, bara tillfälliga gäster i avvaktan på beslutet.

-Ovissheten är svår. Det förstår vi, säger Folke Wretman. Men vi har velat utreda frågan om Nyhammar grundligt innan fullmäktige beslutar, troligen i april.

Men det mellanting som ett pensionärshem med service utgör behövs. De flesta kommuner satsar f ö på en mer halvöppen vård och har byggt färdigt rena ålderdomshem.

Tre alternativ finns alltså. Det första att Nyhammar förblir ålderdomshem, det andra att det förvandlas till pensionärshem och det tredje att det säljs.

Det lutar starkt åt tvåan men först skall Hedborna säga sitt och andra remisser yttra sig.


22 mars
Värdefullt att opåverkad ås i Karmansbo bevaras från täkt

Vid  länsstyrelsens sammanträde på onsdagen gav byrådirektör Larsson en aktuell orientering över skydd för ur naturvårdssynpunkt  värdefulla åspartier i länet. Det gäller fyra områden, Kyrkbyåsen i Hallstahammar,  Uttersbergsåsen  vid  Karmansbo, Färnaåsen vid Flyten i Fagersta samt   Badelundaåsen   vid Salbohed.  Lantmäteristyrelsen utför f n värdering av de tre första objekten.

Länsstyrelsen fastställde att åsarna bör bevaras och utredning skall göras om inlösen av dem.

 

9 april
Kronoborg fullsatt på ABF-avslutning

ABF i Färna och Hed arrangerade i lördags kursavslutning i Kronoborg dit ett drygt hundratal personer hade samlats för att vara med på det underhållningsprogram som ABF ordnat och dels för att se på de utställningsalster som kursdeltagarna tillverkat på de olika cirklar som hållits under kursåret. Totalt har ett 15-tal cirklar med i runt tal 125 deltagare varit igång under hösten och våren och cirkelprogrammet har varit rikt varierat.

 

16 april
Skorsten i Karmansbo fälld

SMEDJAN SKÄNKS TILL STIFTELSE?

Den stora skorstenen vid Karmansbo smedja har rivits. Den fick i går nådastöten av en grävskopa från Ackestens åkeri i Kolsva. Bjässen hade en diameter på 3,5 meter nedtill och var 28 meter hög. Den gör redan tjänst som fyllnad i en grop i grannskapet.

- Det var nödvändigt av säkerhetsskäl att ta ned skorstenen, berättar Intendent Bror Kollander vid Kohlswa Jernverks AB. Smedjan övertogs 1954 av Kohlswa Jernverk som nedlade driften 1958. Nedtagningen skedde efter kontakt med landsantikvarie Henry Simonsson, Västerås, som f.n. undersöker hurdana möjligheterna är att eventuellt bevara smedjan eller del därav som kulturminnesmärke, något som starka ortsintressen arbetat för i flera år. Även om smedjan kan bevaras skulle skorstenen tas ned till en meter ovan marknivån vilket skett, säger intendenten.

- Om Karmansbo smedjas framtida öde kan inget bestämt sägas för dagen - det beskedet ger landsantikvarie Henry Simonsson.

Läget är följande:

- Kohlswa Jernverks AB har hemställt om AMS-medel på 31 500 kr för de skyddsåtgärder, främst  takreparation,  som skyndsamt är av nöden enär taket började rasa in för flera år sedan.

Kohlswa Jernverk, som tidigare  gjort  vissa  kostnadsberäkningar har i vinter satsat pengar på att låta arkitekt utreda olika  förslag  beträffande byggnadernas bevarande i större eller mindre omfattning och utfört vissa skyddsarbeten. Men bolaget har nu förklarat att man inte kan satsa mer på underhållet.

Bolaget har däremot erbjudit sig att vederlagsfritt överlåta smedjan till en stiftelse eller annan huvudman som eventuellt åtar sig att bevara och underhålla densamma i framtiden, meddelar hr Simonsson.

- Hur ter sig utsikterna härför?

- Det är f.n. ovisst vad som kan göras. Jag håller på att undersöka vilka möjligheter som finns. Detta gör att i samarbete med Järnkontoret, där man visat intresse för saken men inte vet om det går att åstadkomma en stiftelse e d. Meningen är också ta kontakt med Skinnskattebergs kommun, landstinget och intresserade ortsbor och se vad det kan leda till.

- Skorstenens översta del, 4-5 meter uppifrån, var i väldigt dåligt skick, så vi fick vara mycket försiktiga vid nedtagningen, säger åkeriägare Lars Ackesten. Vi försvagade först skorstenen, och då svajade den som gelé upptill och en och annan sten kom neddimpande innan vi stötte till den med grävmaskinen. Det hade varit för riskabelt att ha den kvar, särskilt till sommaren då  barnen  brukar  leka  i grannskapet.

Skådespelet   följdes   av åtskilliga  gamla  bruksbors blickar. Man undrade om det var början till slutet. Den första hammarsmedjan i Karmansbo anlades i början av 1600-talet. Nuvarande smedjan uppfördes 1873   för jämt hundra år sen. Troligen uppfördes den nu rivna skorstenen, "högmasten vid bruket", i ett senare skede som rökgång åt härdugnarna. En äldre, mindre men - välbyggd och vackrare skorsten, som användes för lilla vällugnen står alltjämt kvar.

Karmansbo har blivit ett minne fattigare.

 

4 maj
NYHAMMAR LÄGGS NED

Ålderdomshemmet Nyhammar i Hed läggs ned den 1juli i år. Det föreslog kommunstyrelsen i Skiunskatteberg vid sammanträde på torsdagen. Beslutet fattades efter en lång och ofta het diskussion i styrelsen. Några av styrelseledamöterna riktade hård kritik mot det sätt på vilket frågan handlagts tidigare. Man menade att då utbyggnaden av hemgården i Skinnskatteberg planerades för att täcka hela kommunens behov så borde man också i det sammanhanget ha klargjort för allmänheten att beslutet om utbyggnaden också innebar en nedläggning av Nyhammar.

När kommunstyrelsen väl var mogna för beslutet om nedläggningen på torsdagen så blev detta också enhälligt. 1 samband med  att verksamheten vid hemmet läggs ned skall en utredning göras om vilka förutsättningarna är att bygga om hemmet till lägenheter för pensionärer och för andra ortsbor. Denna utredning har redan inletts med en enkät som man sänt ut till 170 pensio­närer. 72 har inkommit med svar.

Då frågan om nedläggning av Nyhammarshemmet första gången fördes på tal för ett år sedan, medförde detta rena folkstormen i den södra kommundelen. Kommunalmännen i Skinnskatteberg ställde upp vid flera informations- och diskussionsträffar i Hed, och tonen i debatterna var allt annat än hjärtlig. Som en man stred befolkningen för att få ha hemmet i södra kommundelen kvar. Nu blir det ändå så att hemmet läggs ned och kommunens samtliga åldringar som inte kan klara sig på egen hand kommer att vårdas vid Hemgården i Skinnskatteberg.

 

7 juni
Nyhammar görs om till pensionärslägenheter

Vid månadsskiftet avvecklas Nyhammars ålderdomshem i Hed och åldringarna överförs till Skinnskattebergshemmet. Vad som sedan ska hända med Nyhammarshemmet är ännu inte helt klart. Men mycket talar för att byggnaden görs om för att inrymma pensionärslägenheter.

Ordföranden i Skinnskattebergs socialnämnd, Folke Wretman, säger till Bbl:

- Vi har flera alternativ. Men om en ombyggnad av fastigheten till lägenheter är teknisk-ekonomiskt möjligt så väljer vi troligen det. I själva huvudbyggnaden ska i så fall fyra lägenheter inrymmas. I en intilliggande byggnad, där personalens jourrum nu finns, ska två lägenheter göras.

-I första hand kommer lägenheterna att utbjudas till pensionärer. Det är meningen att lägenheterna ska bli både moderna och handikappvänliga. En undersökning bland pensionärerna i Hed om intresset av pensionärslägenheter har gjorts. Undersökningen visade på ett stort intresse för idén. Om projektet inte är genomförbart - teknikerna har ännu inte sagt sitt - kommer Nyhammarshemmet förmodligen att säljas av kommunen.

- I så fall blir det troligen nybyggnation av mellan sex och tio lägenheter. Den byggnaden ska då

förläggas till Karmansbo. Vi diskuterar en byggnadsplan för det området just nu.

 

Utflyttningen av pensionärer från Nyhammar har ännu inte påbör­jats. I dag finns det elva åldringar på hemmet. Fyra har dock tidigare flyttats över till Skinnskatteberg.

- När de övriga kan flyttas beror på en reparation av hemmet

Skinnskatteberg. Men vi räknar med att överflyttningen sker innan månadsskiftet, säger Folke Wretman.

 

25 juni
Sista midsommarfirandet vid Heds ålderdomshem

Avskedsfest i samband med midsommarfirande hölls i Heds ålderdomshem, Nyhammar. Den 2 juli upphör nämligen hemmet. Pensionärer och personal flyttar då till Skinnskatteberg, alla utom fru Davida Johansson som upphör med sin tjänst efter 12 år.

Pensionärernas vänner och familjer samt ålderdomshem­mets leverantörer var inbjudna att delta i midsommarfirandet  vid  ålderdomshemmet. Samling skedde kring majstången. Prosten Arne Lundgren höll en kort andakt och några sommarpsalmer sjöngs. Socialnämndens  ordförande Folke Wretman hälsade alla välkomna till den sista sommarfesten. Stenbo - Gustaf underhöll på dragspel och som en stor överraskning kom  Skinnskattebergs folkdanslag och bjöd på ett uppskattat program.

Fru  Davida  Johansson upphör med sin nuvarande tjänst och flyttar inte med till  Skinnskatteberg. Hon avtackades av pensionärer och personal för nära 12 års nattarbete vid ålderdomshemmet. Presenter överlämnades.

 

 2 juli
Tradition som står sig

Lövvagnsfärder och hembygdsfester avlöser varann i en trevlig tradition i Hed. Det är en tradition som förefaller ha stora möjligheter att leva vidare. Till söndagens lövvagnsfärd mötte folk upp i rekordstora skaror. 360 personer bevistade högmässan och 325 tog sedan plats i 16 sommarklädda traktorsläp, väntande i lång parad utanför kyrkportarna. Det var trångt men gemytligt i både kyrksal och lövvagnar. Evenemanget rymde denna gäng både festlighet och vemod. Extra festligt blev det tack vare att ett ungt brudpar tog plats i en av lövvagnarna. Men det var också dagen före flyttdagen för ålderdomshemmet  Nyhammars invånare - idag förs de över till Skinnskatteberg.

-Ålderdomshemmet har tjänat ut men våra gamla får bästa tänkbara omvårdnad i Skinnskatteberg och vi skall alla besöka dem ofta, sade prosten Arne Lundgren i ett tal med grundliga historiska återblickar.

 

20 juli
Friluftsgudstjänst

Gudstjänsten i det fria hos hr Otto Karlsson i Västanhed gynnades av ett strålande söndagsväder. Ett 60-tal personer tog plats i det gröna, för att efter högmässan dricka kaffe. Gudstjänsten hölls av kyrkoadjunkt Gunnar Lundgren som predikade över dagens evangelium. Prosten Arne Lundgren avslutade sammankomsten. Nästa söndag är friluftsgudstjänsten förlagd till Flenaborg och TV: s man Göran Byttner.

 

 9 augusti
Hed ett topplag

Skall man döma av det spel Hed visade upp i matchen mot VAIS, så bllr gänget att räkna med i striden om seriesegern. 5-2 stannade segersiffrorna vid, efter 2- 1 i  halvtid. Ett odiskutabelt resultat, då hemmalaget var bättre i allt. Man rullade boll på ett härligt sätt trots den regnhala planen. Hed kunde alltså konsten att låta bollen göra arbetet, vilket blir utslagsgivande när planen är svårspelad.


14 augusti
Konstfrusen bandybana tia på årets beredskapslista Karmansbo smedja struken

Upprustningen av Karmansbo smedja har strukits på listan över de beredskapsobjekt som av länsarbetsnämnden hänförts till prioriteringsgrupp II. Ytterligare fyra objekt har strukits och konstfrusna bandybanan har flyttats ned till tionde plats.

 

12 september
Ålderdomshemmet i Nyhammar byggs om  - sju bostäder

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Skinnskatteberg föreslog vid sammanträde på tisdagen att lokalerna vid Nyhammars ålderdomshem byggs om till bostäder Enligt det principförslag som arbetsutskottet lämnar till kommunstyrelsen skulle det bli tillsammans sju  lägenheter.

Tekniska  avdelningen  vid kommunalkontoret har gjort upp ett förslag till ombyggnad av huvudbyggnaden. Enligt detta skulle det bli plats för fyra mindre lägenheter i denna byggnad.

Arbetsutskottet uttalade sig efter diskussion för att man i stället satsar på två lite större lägenheter i den byggnaden.  I nuvarande  pensionärshemmet får man plats med två lägenheter liksom i f d föreståndarinnebostaden. En lägenhet föreslår arbetsutskottet att man inreder i byggnaden mittemot huvudbyggnaden.

Genom att man på det här sättet får lägenheter av varierande storlek hoppas man kunna få hyresgäster bestående dels av barnfamiljer av äldre och av ensamstående.

 

20 september
Nyhammar ska byggas om till åtta bostäder.

Det gamla ålderdomshemmet Nyhammar i Hed kommer nu att byggas om till sju bostäder. Kommunstyrelsen föreslog vid sitt senaste sammanträde att bygga om huvudbyggnaden så att utrymme ges för en större lägenhet i övre våningen och två mindre i bottenvåningen. Den ena av dessa blir invalidlägenhet.

I föreståndarinnebostaden blir det plats för tre mindre lägenheter, varav en invalidlägenhet. I den mindre byggnaden på gården kommer en invalidlägenhet att iordningställs.

 

26 september
Brandövning i Karmansbo

Brandförsvaret vid Volvoskolan i Karmansbo sattes på prov på tisdagskvällen. Kl 18 00 gick larm till brandkårerna i Kolsva och Skinnskatteberg, samtidigt larmades brandförsvaret på skolan.

Nu gällde det endast en övning, och den utföll till allas belåtenhet. Förutsättningen för övningen var att huvudbyggnaden brann.

Kolsva brandkår var på plats efter nio minuter. Några minuter senare anlände brandkåren från Skinnskatteberg.

-       Några brister i brandförsvaret kunde vi inte upptäcka, säger skolans intendent Yngve Gunnarsson. Och det känns betryggande att den delen fungerar bra.

3 oktober
Karmansbo får tätbebyggelse

Den tidigare så livligt debatterade frågan om en byggnadsplan för tätbebyggelse i södra delen av Skinskattebergs kommun kommer förmodligen att aktualiseras betydligt tidigare än väntat. Orsaken till detta är att domänverket som äger marken till det tidigare projekterade bostadsområdet har intressenter som vill börja bygga egnahem på området. Detta tvingar nu fram en kommunal planlägning.

Tomt för den första nybyggaren skall nu avstyckas och på tisdagen hade lantmätare, Håkan Zetterberg i Köping, tagit initiativet till en träff på ort och ställe med representanter för markägaren domänverket och Skinnskattebergs kommun.

Det blir alltså i Karmanaho som den framtida eventuella bostadsbebyggelsen kommer att hamna. Förra året diskuterades möjligheten att förlägga en bebyggelse på Nyhammarsåsen eller i Bernshammar.

På båda platserna fanns hugade spekulanter som inte var intresserade av att bygga i Karmansbo. Nu blir det förmodligen  så att alla som bygga i området hänvisas till Karmansbo. Möjligen kan enstaka glesbebyggelse  medges på andra platser.

När det gäller den aktuella marken i Karmansbo, där tidigare en plan utarbetats, så ägs den av domänverket. Det första som skall ske är att förhandlingar om markköp inleds mellan kommunen och domänverket. När detta är klart kan arbetet med en revidering av den gamla byggnadsplanen börja. Ett 50-ta1 tomter vill man ha plats för i Karmansbo enligt uppgifter som tidigare   nämnts, då frågan diskuterats i kommunstyrelsen. Det innebär att det kan bli aktuellt också med   markköp av andra markägare, Kohlswa Jernverk samt privata markägare i Karmansbo.

Det torde dröja ganska. länge innan bygge i någon större omfattning kan påbörjas i Karmansbo. Sedan den gamla planen utformades har helt andra krav rests när det gäller vatten och avloppsanläggningar. För att en plan av den här typen skall godkännas krävs ett höggradigt reningsverk för området. Vidare måste frågan om acceptabla tillfartsvägar till området lösas.

 

- För den intressent som domänverket har kan man möjligen lösa det hela så att tillstånd ges för ett provisorium när det gäller avloppsfrågan, lämpligen då med trekammarbrunnar vars system sedan kan anslutas till reningsanläggningen.

 

- Med tanke att någon grundkarta inte finns utarbetad för området får man nog räkna med att det tar två till tre år innan några byggen kan påbörjas, slutar Haglund.

 

Med på träffen i Karmansbo på tisdagen var jägmästare Ylo Mahiesen  från  Domänverkets centralförvaltning samt jägmästare Bo Uvheden från Lindesbergs revir. På plats fanns också ett tiotal kommunala förtroende­och tjänstemän.

 

13 december
Fart på fritidsbebyggelsen i Hedbygden  Karmansbo väntas få byggplan nästa år

Frågan om dispositioner av de ledigblivna Nyhammarshusen efter Heds ålderdomshems nedläggning i somras har ytterligare  utretts. Planerna på ombyggnad till bostadslägenheter för uthyrning fördröjdes som bekant på grund av de framräknade kostnadernas storlek. Ämnet tas upp på nytt nästa vecka, då kommunstyrelsen håller årets sista sammanträde och därvid besöker Nyhammar. Under tiden som gått har även spekulanter på dessa byggnader hört av sig.

För övrigt tycks Karmansboområdet närmast komma ifråga  då det gäller framtida tätortsbebyggelse. Kommunalingenjör P Haglund omtalar för tidningen att  man inom byggnadsnämnden  diskuterat frågan om en byggnadsplan för Karmansbo, en sak som skall utredas och kan väntas bli  aktuell under 1974.  Frågan om var, när och hur det får byggas i en kommun är mer invecklad än förr på grund av att planerings-, miljö och kommunikationsfrågor måste sammankopplas.   Därtill kommer lokalintressen och  s  k  bypolitik in, med ett vackrare  ord lokalpatriotism.

 

18 december
En luciafest var på lördagen anordnad i Kroneborg i Hed. Elverna i Heds skola stod för programmet som upptog teaterpjäser, blockflöjtsspel  och musik av skolans egen blåsorkester. Hembygdskören sjöng under ledning av Back-Tora Jansson. En luciatablå uppfördes med Ingela Sandkvist som Lucia. Efter kaffeservering, som sköttes av elevernas föräldrar, följde paketauktion med Bernt Jacobsson som auktionist. Behållningen av festen går till elevernas skolresor. Ungefär 150 personer deltog i festen.

 

21 december
Räddningen för Nyhammar? Skola för stockholmsbarn

En helt ny chans har nu dykt upp för åldringsvårdhemmets Nyhammar framtid. Hemmet i Hed, som lades ned under innevarande år, består av flera byggnader och de kommunala instan­serna i Skinnskatteberg har den senaste tiden haft en hel del "huvud­värk" för att hitta rimlig användning för byggnaderna.

Flera olika planer på ombyggnad för att förvandla husen till bostäder bar diskuterats. Man var på torsdagen mogna för att låta kommunfuflmäktige göra vissa principbeslut angående vissa utredda ombyggnader. I  sista stund kom så den nyhet som än en gång vänder upp och ned på planerna för Nyhammar.

 

Skoldirektionen i Stockholm är för närvarande ute och söker efter lämpliga lokaler för att skolhem avsett för barn med läs­ och talsvårigheter. Direktionens representanter har nu fått ögonen på Nyhammar och även på ort och ställe bekantat sig med anläggningarna. Det är Erik Zetterlund på Kedjeboskolan som skött kontakterna med kommunstyrelseordföranden Adolf Björnbom i Skinnskatteberg i frågan. Erik Zetterlund ville genom Björnbom framföra det intresse som skoldirektionen har för anläggningarna i Nyhammar.

Vad detta nu kan innebära för kommunens och Nyhammars del är naturligtvis allt för tidigt att svara på. Man har dock ställt i utsikt, att om det blir så, att man skulle nappa på idén och ett skolhem kommer till stånd, så torde detta också innebära att det blir kanske 20 nya arbetstillfällen i bygden, vilket naturligtvis vore mycket välkommet.

Kommunfullmäktige beslöt att närmare undersöka den här saken och något prlncipbeslut om ombyggnad blev det nu inte. Man återremitterade i stället ärendet till kommunstyrelsen för vidare utredning.

1975 Bärgslagsbladet  Västmanlands Läns Tidning

 21 augusti  Västmanlands Läns Tidning
Kulturnämnden i Skinnskatteberg
Rusta upp Karmansbo smedja!
På fredag morgon samlas en delegation på Volvo kursgård i Karmansbo för att diskutera Karmansbo smedjas framtid. Det är kulturnämnden i Skinnskatteberg som ordnat mötet för att få en upprustning av Karmansbo smedja till stånd. Smedjan ägs av Kohlswa jernverk som tidigare visat mycket lite intresse för den. Kulturnämnden med ordföranden Doris Byttner i spetsen har dock 1änge ansett att en så gammalt fint kulturhistoriskt minnesmärke inte bör få förfalla. Därför har de tagit kontakt med platschefen vid jernverket, Olof Carlsson, och bett honom om ett sammanträffande för att diskutera smedjans eventuella upprustning. Till mötet kommer också landsantikvarien Henry Simonsson och en rad folk från Skinnsbergs kommun.
-Karmansbo smedja är enligt vad jag erfarit den enda Lancashiresmedja som finns kvar efter Hedströmmen, Den är verkligen en byggnad värd att bevara. Orsaken är först och främst att den har traditioner från gammal arbetarmiljö, sådant som folk verkligen är intresserade av, säger Doris Byttner
-Vi har åtta herrgårdar i grannskapet, och av dessa är sju upprustade, men vi har ingen smedja. Det är synd. För det är där vi har den direkta anknytningen till Skinnskattebergbygden och inte till herrgårdarna. Därför har vi länge arbetat och försökt få någon ordning på smedjan, men hittills har Kohlswa jernverk ställt sig ointresserade. Nu äntligen har de i alla fall visat något intresse och vi får hoppas att mötet ger resultat, förklarar Doris Byttner.
-Att smedjan är av intresse för de boende i kommunen och även andra råder det inget tvivel om. För en tid sedan hade vi en utställning i skolan med verktyg och annat material från smedjan. Intresset var väldigt stort. Den yngre generationen föreföll intresserad av vad den såg och de äldre som fick chansen att berätta för sina barn och barnbarn om verktygens användning och hur det var att jobba i smedjan, uppskattade givetvis även de utställningen oerhört.
-Med detta anser vi i kulturnämnden det vore av största angeläget att något görs för att rusta upp byggnaden. Den är nu alldeles förfallen och om den inte repareras rasar kanske taket in om det blir en vinter med mycket snö, menar fru Byttner. 

19 september
Till  telestationen i Karmansbo var 1 januanri i år anslutna 188 telefonabonnenter omtalar en i televerkets statistiska meddelanden framlagd statistik. Siffran innebär en ökning med 13 i jämförelse med antalet ett år tidigare. Antalet  telefonapparater var 192 vilket är 14 mera än motsvarande antal, ett år tidigare. 

25 september
Möte ska rädda Karmansbo.
Industrimiljön i Karmansbo — kan räddas? Ja., det hoppas kulturnämnden i Skinnskatteberg. Trots att man är medveten om de många tekniska, praktiska och ekonomiska problemen tror man ändå att det finns människor, som har ett levande intresse för Karmansbo och som kanske också är redo satsa sin entusiasm. Därför har kulturnämnden inbjudit till en träff i Heds skola på tisdag kväll.
-Jag har kontaktat personer som jag tror är intresserade och samtliga har lovat att ställa upp vid mötet på fredag. Förhoppningsvis kan smedjan rustas upp med hjälp av AMS-pengar. Var pengarna ska tas ifrån är en senare fråga visserligen, men vi ska höra oss för vad jernverket kan göra. En sak är dock klar: Ett historiskt  minnesmärke  som haft stor betydelse för folket i bygden ska inte få förfalla! 

1 oktober
Krismöte om Karmansbosmedjan
Taket räddas på ideell väg!
Var det det första praktiska steget mot en restaurering av Karmansbo smedja som togs på tisdagskvällen? Mycket talar för det. Det var kulturnämnden i Skinnskatteherg som utlyst vad man skulle kunna kalla ett "krismöte" för allmänheten i Heds skola. Det var mest Karmansbo-Hedfolk och före detta innevånare på dessa orter som kom, men det var 40 personer i skolsalen. Vi måste i dag se realistiskt på räddandet av Karmansbo smedja, sade Doris Byttner, ordförande i Skinnskattebergs kulturnämnd.
- Vi är i dag fjärran från att klara en hel restaurering av smedjan. Nu gäller det att rädda smedjan från att falla i ruiner redan kommande vinter! Diskussionen handlade därför främst om vad som kan göras för att inför vintern förhindra att taket på den gamla smedjan rasar in, en sak som i mycket hög grad skulle försvåra en framtida restaurering. Intresset för att bevara smedjan är mycket stort i bygden, det gav mötet belägg för. Kanske redan i dag görs den första arbetstimman för att försöka rädda smedjan undan förfall. Mötet utsåg nämligen en kommitté på tre man som snabbt skall se över vad som behöver göras för att främst rädda taket. De tre som utsågs att börja jobbet var Oskar Melin, Waldemar Norell och Karl Gustavsson, Munktorp. Avsikten är att man sedan gruppen kommit med förslag till. åtgärder skall sätta igång med att ordna någon form av förstärkning av taket. Själva restaureringen av smedjan blir sedan en kommande fråga för kulturnämnden och alla entusiaster i kommunen att försöka lösa.

2 oktober
Från önskemål till åtgärd.
Att kulturnämnden kallat intresserade till överläggning om Karmansbo lancashiresmedjas öde, att 40 sockenbor kom tillstädes, och att en tremannakommitté utsetts för att söka få till stånd de mest trängande skyddsåtgärderna kan förhoppningsvis innebära en vändpunkt, en övergång från önskemål till åtgärder. Som förut nämnts arbetar tiden nu obönhörligt mot de gamla byggnadernas bevarande och konservering. Taket rasar. Ämnet har diskuterats nu i många år. Resultatet är att ortsborna, kommunen, den närbelägna kursgården, landsantikvarien, såväl som fornminnesvårdare, och företrädare för järnhanteringen på riksnivå alla betygat smedjans kulturhistoriska värde som ett minnesmärke från ett försvunnet skede av bergshanteringen. Det är sista anläggningen i sitt slag utmed Hedströmmen, som annars kantas av rester och ruiner från avdöda smedjor, hamrar och hyttor. Men ingen institution eller grupp har velat ställa medel eller arbetsinsatser till förfogande. Det förutan är smedjan dömd.
Ett slående och mycket tänkbart argument för smedjans bestånd som minnesmärke över en svunnen epok i brukslivet skymtade i landshövding Gustav Cederwalls exposé över länets näringsliv förr och nu inför hushållningssällskapens Västeråsstämma nu i veckan. "Alla de många bruken utmed Hedströmmen är nedlagda, det enda som återstår av dem är själva herrgårdsbyggnaderna", sade landshövdingen.
Så är det. De tio herrgårdarna vid Hedströmmens vattensystem består, i flertalet fall väl underhållna och ännu nyttjade för bostads- eller undervisningsändamål. Detta är bra, men det är snett om inte någon, inte ens den bäst bevarade och mest tidstypiska av de arbetsplatser där järnhanteringen utfördes eller någon av de tidstypiska bostadslängorna också finge bestå och komplettera bilden av den stora bruksepokens många enheter ur vilka de stora industrianläggningarna utgått. Brukskulturen bestod inte enbart, inte mest i herrgårdslivet;  männen vid ugnarna  och hamrarna hör i högsta grad till bilden. Medvetet eller omedvetet uttalade landshövdingen ett förpliktande argument  - vilket bör uppföljas!  

1976 Bärgslagsbladet

8 januari  
Nya förslag för bättre ordning på Hedtrafik
 
Genom åren har åtskilliga bilister syndat mot trafikreglerna, när de färdats från Uttersberg till Hed. Stället där det syndas är i Karmansbo, där vägen från Näverkärret korsar Väg 250. Vägen från Uttersberg är större och bredare. De flesta tror att man trots högerregeln har lagen på sin sida om man fortsätter framåt utan att stanna vid korsningen för att släppa förbi bilar från Näverkärrshållet. Nu  förhåller  det  sig emellertid så att de som färdas på vägen från Näverkärret egentligen har förkörsrätt. Det vill trafiksäkerhetskommittén  i  Skinnskatteberg ändra på. Man anser att Näverkärrsvägen är för lite trafikerad och att väjningsplikt bör införas för fordon som skall åka ut från denna väg. Trafiksäkerhetskommittén kommer att begära ändringar hos länsstyrelsen. Vidare skall en begäran om hastighetsbegränsningar till 30 km/tim utanför Konsum i Karmansbo och genom Bysala samhälle lämnas in. Från Bysala till Karmansbo vill man införa hastighetsbegränsningar till 50 km/tim. Kommitténs motivering är att vägarna är i dåligt skick samt att det finns många bostadshus efter den.

9 januari Västmanland Läns Tidning
Volvogården i Karmansbo landets största privatskola
I dag är det exakt 20 år sedan Volvo startade sin kursverksamhet i Karmansbo Under åren har tusentals personer besökt skolan för att bättra på sina kunskaper på olika områden. 1975 var ett rekordår för Karmansbo kursgård. Nästan 3.000 personer genomgick då någon form av utbildning vid skolan. I år räknar man med att genomföra 54 kurser i Karmansbo. Till dessa kurser är inte bara de anställda vid Volvo välkomna. Även anställda vid andra företag i Sverige kan få bevista kurserna.  
Vi  resonerar som så att kan våra anställda få gå kurserna tillsammans med anställda vid andra företag i Sverige så gynnar det alla parter. Det finns då goda möjligheter att utbyta erfarenheter och kunskaper, säger intendent Yngve Gunnarsson i Karmansbo. Karmansbo kursgård är Sveriges största privatägda skola. Från början, när Volvo köpte gården av godsägare Gunnar Edvardsson, var det egentligen meningen att den skulle användas som semesterhem för de anställda. Ganska snart ändrade man emellertid planerna och började fundera om inte gården kunde passa utmärkt för undervisning. Det finns gott om lokaler och Volvo startade en omfattande renovering  och  ombyggnad. Ändå har man inte nämnvärt ändrat på det ursprungliga utseendet. I somras till exempel var det dags att lägga om taken på några av byggnaderna. Det blev då inte den vanliga plåten som lades på. Nej i stället kontaktade man en av Sveriges få firmor som lägger spåntak - det blev dyrt för Volvo men man hade uppnått sin strävan - att bevara det ursprungliga yttre utseendet. 

MILJÖN VIKTIG
Egentligen behöver Karmansbo kursgård byggas ut ordentligt. För att kunna ta emot alla deltagare behöver gården byggas ut och bli tre gånger så stor. Men då blir det hela mer "hotellikt, och det vill vi akta oss för, säger Yngve Gunnarsson som fick i uppdrag att utreda frågan om eventuell utbyggnad. Det är bättre att ha det som det fungerar i dag. Vi har en avstressande miljö, vilket är nog så viktigt. Skall vi kunna behålla den gamla bruksstilen måste vi ligga lite lågt och inte expandera för mycket, säger Gunnarsson vidare. De som kommer till kursgården i Karmansbo jobbar till vardags med allehanda sysslor vid Volvo. Det är både tjänstemän, underleverantörer, chefer och de som står vid löpande banden. 

HISTORIA
Det intressanta - och ovanliga - med kursverksamheten är att det i intensivkurserna läggs in undervisning om hembygd och bruksminnen. Orsaken till det är att miljöinformationen och den lokalkontakt det ger, har stor betydelse för de anställda.
- Järnhanteringens utveckling genom tiderna ligger ju till grund för den utveckling vi har nått i dag, menar Gunnarsson.
Intendent Gunnarason är en riktig "kulturkämpe". Tillsammans med hustrun Barbro har han skrivit en bok där bygdens historiska bakgrund presenteras. De två berättar också om intervjuer de gjort med äldre bruksbor under åren De har tagit upp bandinspelningar med ortsbor. Makarna Gunnarason har också skissat järnhanteringens utveckling. De berättar om myrmalmsklumpar från Långsvan som man tror härrör från tusentalet. Sammanlagt har de "offrat" över 2000 timmar på forskning i Karmansbobygdens   historia. Boken är nu under tryckning och kommer att ges ut i endast 150 exemplar. Det blir de som gjort en insats för skolan som så småningom får ett exemplar i sin hand.  

13 januari  
Hedbaptister har hållit 90:e årsmötet
På söndagen avhöll Heds baptistförsamling sitt 90:e årsmöte. Det var en god samling av medlemmar och förhandlingarna, som föregicks av predikan och nattvardsfirande, leddes av ordf Walfrid Sandberg. Sekreterare för mötet var ordinarie sekr. Gustav Lundberg. En del hälsningar upplästes från sjuka och på andra orter boende medlemmar. En brevhälsning kom från Elisabet och Stig Johansson i Novo Hamburgo, Brasilien.  
Årsberättelsen talade om regelbunden predikoverksamhet och revisionsberättelsen vittnade om god offervilja. Under året hade insamlats 30 680:45. Kassaomslutningen var 32 287:73. Medlemsantalet 28. Efter en familjär kaffepaus återupptogs förhandlingarna. Styrelsen omvaldes i sin helhet, ordf Walfrid Sandberg, vice ordf Tore Hedlund, sekr. Gustav Lundberg, vice Harald Lund, kassör John Ahlkvist, bitr Harald Lund. Revisorer för samtliga kassor Arthur Alfredsson, Lars Olsson, suppl. Maj-Britt Hedlund, kassör för fastighetskassan Harald Lund. Till tempelvakter valdes: Gustav Lundberg, Harald Lund, -John Ahlkvist, Tore Hedlund, Artlhur Alfredsson.
Vice värd för fastigheten John Ahlkvist. Till värdinnor valdes Maj-Britt Hedlund och Asta Lundberg, att ordna nattvardsbrödet Maj-Britt Hedlund, att ordna inköp av olja eller ved Harald Lund. Till sångledare valdes Gustav Lundberg.
Församlingen beslutade delta i Örebromissionens offerdagar för inre missionen, för Missionsskolan, och för yttre missionen samt i Mellansvenska  Missionens  Hjälmargårdsdag  den 14 mars. Insamling skulle även göras till förmån för Soldathemmet i Örebro. Mötet beslutade om tältmöten i Bysala den första veckan i juni med inbjudan till närliggande församlingar att delta liksom förra året. Missionärerna Britt-Marie och Olle Karlsson kallades till missionshögtid, och insamling för Bröd till Bröderaktion skulle göras i okt. Ungdomsledare Iréne Carlsson deltog med bibelläsning och hälsades välkommen till medverkan i Berea. Det goda årsmötet avslöts med sång och bön. 

3 februari  
Fin musikkväll i Heds kyrka
På söndagskvällen blandades sång och musik med varandra i den vackra 1800-talskyrkan på åsen. Bachs Aria, framförd av flöjtisten Bo Olsson, ackompanjerad på orgel av Sven Alkarp inledde musikgudstjänsten. Sedan sjöng Hedkören tre av de körstycken som sjungits i kyrkan sedan den första advent. Mellan de korta textläsningar som prästen i Hed, Hans-Erik Johansson, läste sjöng församlingen några av de mest omtyckta och älskade advent-, jul- och trettondedagspsalmerna. Efter Scholefields tonsättning av psalm 449, Sjungen av Hedkören, och ett stycke för flöjt lästes aftonbön i en stilla och an­daktsfylld kyrka. Kvällen avslutades med Beetho­vens Lovsång, skönt spelad  på trumpet av Christer Hedberg. En lovsång som också fick uttrycka församlingens lovsång över den här musikandakten.

10 februari  
Hedvägarna inte stora nog därför inget vägsalt

Innevarande vinter har varit mer  påfrestande för väghållningen än tidigare år på 70-talet. Första halvan av Januari var allra värst, säger vägmästare L Y Sjöstrand i Skinnskatteberg. Det var ovanligt dyra veckar, säger han. Snöröjning och grusning  dygnet runt, trots att vi hade sju åkeribilar i gång. De senaste tre veckorna har varit relativt lugna. Vissa klagomål har yppats över att vägnätet norr om Hed skulle vara missgynnat jämfört med vägen Kolsva — Hed och även i jämförelse med riksvägen Fagersta - Ramnäs. Dessa bättre vägar underhålles bättre, säger en del trafikanter i Bergslagen. Sjöstrand vet orsaken och förklarar:
- Vägarna Kolsva - Hed och Fagersta - Ramnäs är av  en storleksklass där vägverket ålagts använda vägsalt. På de övriga vägarna i området är vi tillhållna att endast använda grus, något som politikerna och vägmyndigheterna bestämt och som vi inte får ändra på, säger Sjöstrand. De övriga vägarna är vi ålagda att grusa, vilket skett, grus finns god tillgång på. Det är bra att bakgrunden blir känd så att trafikanterna får veta. varför endast vissa vägar saltas. Saltning ger givetvis bättre effekt  än grusning, tillfogar vägmästaren och säger.:
- Även vägdelen Kolsva - Hed hör också till vårt arbetsområde men saltningen där har utförts av Arboga arbetsområde enär vi inte hunnit med sedan det istället kommit på vår lott att salta Fagersta - Ramnäsvägen

11 februari
Elva avkörningar noterades mellan Stjärnvik och Fagersta under senaste snöfallet, berättar en trafikchaufför från Bergslagen, som ringt oss och understrukit klagomålen mot Bergslagsvägarna, d v s de vägar som går norrut från Heds kyrka.
-Ingen bryr sig om oss och hur vi tar oss fram på våra vägar. Det är tydligen meningen att isvalkarna skall slitas ned. Att vägarna är smala och svårigheter uppstår vid möten, det kan vi förstå och även acceptera, men att de ej underhålles är ett svek mot oss trafikanter som genom våra bilskatter får betala dyrt för vägarnas underhåll.
- Jag är skolskjutsentreprenör och det har nu gått så långt att jag inte längre står ut med den press det ständigt innebär att med dyrbar last av skolbarn köra varje morgon. Snön i sig själv är inte svår, halkan är desto mera förrädisk och det magsår jag fått av den press man utsatts för lär inte gå över i första taget. Ytterligare ett antal trafikanter har hört av sig och uttrycker sin förvåning över att man såg de första sandningsbilarna på lång tid på Uttersbergsvägen först sedan den senaste dödsolyckan inträffade. Men i fredags t ex inträffade två avåkningar inte långt från den plats, där dödsolyckan inträffade. Hur länge skall vägförvaltningen spela hasard med våra liv, säger en yrkeschaufför i Bergslagen förtrytsamt till oss.

1 mars  
Lundgren hyllad med "ProPatria"
Så har då kontraktsprost emeritus Arne Lundgren blivit medaljerad. Det skedde i samband med söndagens högmässa i Heds kyrka. Jägmästare Enar Gardell fäste Patriotiska Sällskapets medalj "Pro Patria" på Arne Lundgrens bröst. Lundgren fick utmärkelsen för de insatser han gjort för bygden och dess kulturhistoria utanför tjänsten. Det var många församlingsbor som kom till Heds kyrka på söndagen för att övervara gudstjänsten och se när deras forna kontraktsprost, Arne Lundgren, fick den hedersamma utmärkelsen "Pro Patria" för medborgerlig förtjänst. Predikan hölls av pastor Hans-Erik Johansson, medan altartjänsten förrättades av kontraktsprosten emeritus Arne Lundgren. Det är ett år sedan Lundgren gick i pension och flyttade till Arboga. Jägmästare Enar Gardell överlämnade Patriotiska Sällskapets medalj  "Pro Patria" för medborgerlig förtjänst Hr Gardell tillhör de personer som en gång hälsade den unge Arne Lundgren välkommen till Hed där han sedan slutade som kontraktsprost 
Den nye prästen gjorde sig snart känd i trakten. Han gick runt i gårdarna och bekantade sig med ortsborna Ålderdomshemmet besökte han ständigt liksom "ljugarbänken" där han fick höra många historier från smederna och annat folk som hade intressanta saker att minnas och berätta om. Arne Lundgren lade allt på minnet och har sedan förvaltat historierna väl. Medaljen är en belöning för de insatser han gjort för bygden och dess kulturhistoria vid sidan av sitt prästerliga yrke. Om allt detta och mer därtill talade jägmästare Gardell vid ett samkväm i Hedgården efter gudstjänsten, där Hedkören  medverkat under Back Tora Janssons ledning. Prosten emeritus Lundgren hörde tal av ordföranden i kyrkorådet Birger Aronsson, som överlämnade en bukett blommor, samt av Erik Karlsson, ordförande i kyrkostämman. Därefter tog Arne Lundgren själv till orda och tackade för allt och på­minde om det utsökt goda lagarbete som funnits i Hed och att han inte kunnat utföra allt arbete om han varit ensam.  

2 mars 
 
Karmansbo smedja tas upp på (S)-distriktets kongress
Bevarandet av Karmansbo smedja och intilliggande arbetsmiljö förs fram till Västmanlands socialdemokratiska distriktskongress i en motion av Doris Byttner, Arne Johansson och Hans Lundgren, tillstyrkt av Skinnskattebergs arbetarekommum. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen  besluta att motionen jämte utlåtandet överlämnas till länets (s)-riksdagsmän att aktua­liseras i lämpligt sammanhang. 
I Karmansbo i Skinnakattebergs kommun fanns redan i början av 1600-talet en hammarsmedja skriver motionärerna. Så småningom slogs fem smedjor samman. Samtliga låg  invid Hedströmmen, den vattenväg längs vilken hyttorna i Bergslagen låg tätast. Vid 1800-talets mitt infördes lancashiremetoden i Karmansbo, vilket. kom att innebära en glansperiod för bruket. Ingen lancashiresmedja i Västmanland är bevarad, vilket måste betecknas som åtminstone anmärkningsvärt med tanke  på järnhanteringens betydelse.
Smedjan i Karmansbo erbjuder en sista möjlighet att rätta till detta missförhållande. Det som gör räddandet av Karmansbo smedjan än mer angeläget är det faktum, att delar av den ursprungliga arbetsmiljön ännu finns kvar omkring smedjan. I Skinnskatteberg finns en märklig statistik. Kommunen har de flest bevarade herrgårdarna i landet. Samtliga, så när som på en, finns bevarade i form av kursgårdar, skolor eller i privat ägo. Men förutsättningen för herrgården, nämligen arbetsmiljön och arbetarnas bostäder, har man inte bevarat. Herrgårdarna existerade tack vare bruket, smedjan, jorden och det arbetande folket. Som en motvikt till bevarandet av herrgårdar ligger det i vårt intresse att bevara kulturhistoriskt oersättliga arbetsmiljöer och arbetsmetoder. Denne motion riktar vi till den fackliga och politiska arbetarrörelsen; därför att vi vet, att den känner sitt ansvar för och inser vikten av att bevara ett minnesmärke, som skulle utgöra  ett rättvist betyg åt skogens och järnets män i vårt län. 

Med hänvisning till ovanstående hemställer motionärerna att   distriktskongressen beslutar att stödja aktionen för bevarandet av lancashiresmedjan i Karmansbo, 
att stödja aktionen för bevarandet av den kringliggande arbetsmiljön,
att det socialdemokratiska partidistriktet i Västmanland praktiskt och ekonomiskt stödjer bevarandet av Karmansbosmedjan,
att det socialdemokratiska partidistriktet stödjer framställningar till fackliga och andra organisationer om ekonomiska bidrag för förverkligande av projekt och
att den socialdemokratiska distriktsstyrelsen i samarbete med den lokala arbetsgruppen är samordnande organ för denna aktiva vilja samt
att aktionen för bevarande av lancashiresmedjan i Karmansbo delges den socialdemokratiska partistyrelsen och riksdagsgruppen

Delar uppfattningen
Distriktsstyrelsen  delar helt motionärernas uppfattning om värdet av att resurser skapas för att möjliggöra ett bevarande av Karmansbo smedja. Vid ett gemensamt sammanträde mellan partidistriktets styrelse  och FCO-distriktets styrelse den 6 de­cember 1975 behandlades denna fråga, varvid följande gemensamma uttalande antogs: "Vid genomgång av alla fakta i ärendet har styrelserna funnit, att det finns mycket vägande skäl för att smedjan bevaras. Den utgör en värdefull illustration till ett betydelsefullt led i utvecklingen av lancashiresmidet fram emot våra dagars järnhantering. En räddningsaktion kan ekonomiskt försvaras av det förhållandet, att det i norra Europa finns ytterst få så väl bevarade smältsmedjor kvar att rusta upp.
Styrelserna för partidistriktet och FCO-distriktet vädjar därför till ägaren och landstinget att göra en insats för att bevara smedjan i Karmansbo.
De socialdemokratiska riksdagsmännen i länet har även förklarat sig villiga att genom motion eller på annat lämpligt sätt aktualisera frågan om ett särskilt statligt stöd till den antikvariska verksamheten."
En restaurering av Karmansbo smedja skulle enligt distriktsstyrelsens mening komma att utgöra ett värdefullt komplement till den redan restaurerade "mulltimmerhyttan" i Ängelsberg, medförande att vi inom länet till eftervärlden kan belysa en kulturhistoriskt intressant utveckling av järnhanteringen.

10 mars  
Hastighetsbegränsning föreslås i Karmansbo

Om kommunstyrelsen i  Skinnskatteberg får som den vill, kommer 50 km/tim att införas som hastighetsbegränsning i Karmansbo, med anslutning till länsväg 596 utmed enskilda vägen från länsväg 250 i Bysala mot Skogsbyn och mellan infarten från väg 250 till sista huset i Bysala mot Skogsbyn,  samt på den enskilda vägen från det sista huset i Bysala till vägslingan i Karmansbo. Därmed gick kommunstyrelsen på arbetsutskottets förslag som i två fall är emot trafiksäkerhetskommitténs förslag till hastighetsbegränsning, Kommittén har anhållit hos. länsstyrelsen om begränsningar på dessa vägar till 30 km i  Karmansbo och utmed enskilda vägen från länsväg 250 i Bysala mot Skogsbyn. samt till 50 km/tim utmed den enskilda vägen från sista huset i Bysala till vägslingan Karmansbo. Länsstyrelsen anser emellertid att kommunen ska ta sig en titt på behovet av hastighetsbegränsningar, och där har man nu alltså kommit fram till att det bör räcka med begränsning till 50 km/tim på samtliga nämnda vägsträckor.

VÄJNINGSPLIKT
Trafiksäkerhetskommittén  har också krävt att väjningsplikt införs vid infarten frän länsväg 619 frän Näverkärret mot länsväg 596 i   Karmansbo. Kommunstyrelsen ansåg att förslaget var rimligt och tillstyrkte. 

7 april  
Hopp för Berg i Karmansbo om fortsatt busstrafik
Om kommunstyrelsen i Skinnskatteherg får som den vill kommer Bertil Berg i Karmansbo även i fortsättningen att få utöva beställningstrafik med buss. I februari månad meddelade länsstyrelsen Berg tillstånd, men Västmanlands busstrafikförening begärde då genast att beslutat skulle undanröjas. Motiverinen var att Bergs hemort, Karmansbo, har ett alltför litet invånarantal som inte ger något underlag för busstrafik.
Man menar att det inte finns något behov av beställningstrafik i det lilla samhället. I och med att det ställs allt större krav på busstrafikföretagen blir en överetablering av trafiktillstånd endast till stor skada. Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg beslöt dock på tisdagen att rekommendera fortsatt tillstånd för Bertil Berg. Kommunen anser att Bergs trafik är nödvändig för skolskjutstransporter mellan södra kommundelen och Centralskolan. Dessutom finns inget realistiskt alternativ till Bertil Berg, anser kommunstyrelsen. 

11 maj  
Elin Sjöberg, 86 år: 
Så minns jag min barndoms Karmansbo

Elin Lindström. född Sjöberg, fick för en tid sedan ( 1976 ) ett tidningsurklipp om Karmansbo i sin hand, som uppväckte minnen hos henne. Här skriver hon själv om det Karmansbo, där hon växte upp. Nu är Elin Lindström 86 år och bor på ålderdomshem i Falun.

"Jag föddes i februari 1890. Jag minns "Långa raden" i Kar­mansbo där mina skolkamrater bodde. Om någon av de lever nu skulle de vara roligt att få en hälsning. Skolkamraterna, det var Merkells, Lutmans, Rundbergs, Norrströms, Tidermans mfl i "Långa raden" där de bodde fanns också rum för smeddrängar. Av de minns jag särskilt två, som varje söndagsmorgon kom hem till oss. Vi bodde i Finngatan och hade kor, gris och kalvar. En av dessa drängar hette Köler. De fick en stor filbunke som skulle avätas i gröngräset. De drog ett streck med skeden mitt över filbunken och åt varsitt håll. Åh, vad de njöt av vilan och ron.

SILLBOA BLEV KONSUM
Jag reste med mina Systrar nyårsdagen 1906 till Korsnäs och vidare till Falun. Där har mina övriga år förflutit. Men visst minns jag Karmansbo och mycket av det som hände där. Jag minns sillboa, det som senare blev Konsum. Man får verkligen beundra dessa föregångsmän. Först arbetade de hela dagen, en del i smedjan, andra i jordbruket vid herrgården. Sedan var de i sillboa flera timmar. Jag tror att deras fruar var där på dagarna och städade, för det varken kunde eller orkade deras män göra. På kvällarna gick jag dit och handlade. Vi handlade på bok, det var lättast så för att slippa allt krångel med pengar. När jag kom hem till Karmansbo och hälsade på efter några år borta fanns ett fint Konsum. En fin byggnad nära Karmansbo station, med affärslokal samt bostad för föreståndaren och uthus för affären. I Karmansbo minns jag också smedjan och den stora stångjärnshammaren, som slog sina jämna tunga slag, och smeden som stod där i sin långa särk, mössa med lång skärm och långa strumpor och träskor. Om man gick över bron kom man till kontorsbyggnaden samt bostäderna för kusken och rättarns familj. Ovanpå smedjan fanns en bagarstuga och jag tycker mig minnas två fruntimmer bärande en så med vatten på en stång mellan sig uppför trappan. Det skulle väl bli degspad. Allt spisbröd skulle bakas hemma.  Ja, så fanns det ett stort jordbruk. En ny ladugård skulle byggas. Det var ett stort företag och det talades mycket om denna lagård, som skulle rymma över 100 kor. Jag minns alla dessa mörkbruna kor, alla av fin ras. Lagården blev färdig och 15-16 mjölkerskor anställdes. Det fanns inte mjölkmaskin på den tiden, inte elljus heller. KUJ skulle byggas ut, förbi Riddarhyttan. En stor station, Krampen, skulle byggas, som skulle betyda kontakt med "stora världen". På den tiden förekom det vilda slagsmål bland rallarna och far som var fjärdingsman blev ofta kallad för att lugna ner dem. Det var en orolig tid men järnvägen blev färdig". Ella Lindström, född Sjöberg

20 maj 
Bernshammars Konsum är den enda fristående i regionen för Västmanland — Uppland- Södermanland. 
I fjol ökade omsättningen med ca 200 000 kr till 1,65 milj,  medlemsantalet ökade till 215. Vid årsstämman fastställdes återbäringen till 3 procent för 1975, berättar föreståndare Gillis Wibert, som för fem år sen efterträdde framlidne legendariske Tore Sköld. - Ambitionen som den framkom vid årsstämman är att söka bestå utanför regionorganisationen som ett slags minnesmärke från kooperationens genombrottsår, berättar Gillis Wilbert Vid årsstämman omvaldes styrelsen och föreningens ordförande sedan ett par år, David Karlsson. Ett annat beslut gällde asfaltering av gårdsplanen för en kostnad av ca 20 000 kr, ett arbete som påbörjas redan denna månad.  

l6 maj 
Bergsprängare byggde bro över Hedströmmen.
Hedströmmen har fått en högvärdig gångbro mitt för Heds vägskäl.
Nyhammar- och Yggersbygderna har fått direktkontakt efter att under det senaste kvartsseklet ha hänvisats till bron vid Karmansbo. Den som egenhändigt och gratis uppfört bron är en närboende bergsprängare, anställd vid vägverket.
Utan ett öre i anslag och utan några myndighetsbeslut har en gångbro  byggts som frivilligt hobbyarbete av Lennart Andersson (56). Han bor i en villa i sydkanten av Nyhammarsområdet. i samband med bergssprängning har han också medverkat i åtskilliga brobyggen i Mälarlandskapen. Den nya gångförbindelsen har en spännvidd på 17 meter. Säkert måste den ha krävt 100-tals arbetstimmar. På en tavla anges maximibelastningen till 150 kilo. Det upplyses också att all beträdelse sker på egen risk. En titt på konstruktion och material tyder dock på att viktangivelsen skett med flerfaldig säkerhetsmarginal. Kraftiga stålvajrar är angjorda vid de stabila stenbrofästen som i förra seklet bar upp den dåtida broförbindelsen mellan dåvarande Nyhammars bruks anläggningar på ömse sidor om strömmen. Över bärlinorna finns tvärlagda plankor. Gångbräder och ledstänger av stålvajer gör passagen trygg och bekväm. Under bruksskedet fanns här även en andra bro! Den låg några tiotal meter uppströms. Under 50-talet tillkom för skolbarnens räkning en gångbro. Den varade blott 7-8 år, eftersom den var felkonstruerad. Den nya bron sparar många steg, ty det är 11/2 km till Karmansbo. Den kommer väl till pass för Hedbor och fritidsfolk och särskilt för de två Yggersgårdarna på andra sidan Hedströmmen. Den nedre, sydliga gården är Kolsva kommuns nordligaste fastighet medan den övre ligger i Skinnskattebergs kommun. Båda ägs och brukas av lantbrukare Sven Nyström som därtill arrenderar Svartbäcken som är i Domänverkets ägo. Jag erbjöd Lennart Andersson att hjälpa till med brobygget, men han insisterade på att klara jobbet själv, säger Nyström, som är tacksam för den förkortade gångvägen till Hedsidan. Glada är säkert också Nils Arpi med sommarstuga i Strömsborg och de stockholmare som sommarlogerar i Svartbäckens byggnader. - Det här var ett rent hobbyföretag, säger Lennart Andersson. Materialet till bron är kasserat överskott frän olika arbetsplatser, sånt som gått till skrot om jag inte forslat hit det.

Från Nyhammarsåsen leder en nästan igenväxt väg, på sin tid en bruksgata, ned till vad som varit Nyhammars bruk. Med anor från 1500-talet var detta ett av Hedströmsdalens allra äldsta järnbruk. Under sin glanstid ett av de största med sin hammare och sina två härdar. Lancashiresmedjan upphörde på 1870-talet efter en lång nedgångsperiod. Om dess plats vittnar idag sten- och tegelrester på de busk- och gräsbeväxta åslänterna. Smedjans återstående trädel rasade snövintern 1966. Ruttna rester ligger i gräset. Allt annat i området har skattat åt förgängelsen. Grunderna man ser är från bostäder och kolhus. Sista bostaden revs 1956 och gav golvvirke till en byggnadsrestaurering i orten.  Ända tills i fjol levde en av de skogsbönder som varit med om träkolsmilning och kolkörning till Nyhammars bruk vars skiftande öden och dramatiska ägareskiften skymtar i brukskrönikorna, jag hörde honom berätta om detta, säger Lennart Andersson. Andersson är värd bygdens tack för en praktisk förtjänst!

20 maj
Bernshammars Konsum delar ut 3 procent
Bernshammars Konsum är den enda fristående i regionen ör Västmanland-Uppland-Södermanland. I fjol ökade omsättningen med ca 200000 till 1,65 milj. medlemsantalet ökade till 215. Vid årsstämman fastställdes återbäringen till 3 procent för 1975, berättar föreståndare Gillis Wibert, som för fem år sedan efterträdde framlidne legendariske Tore Sköld.

11 juni  
Hembygdsfest i Hed

På söndag äger årets hembygdsfest rum i Hed då högmässan följs av fest på kyrkbacken.
Västmanlands spelmansförbund medverkar och det blir folkdans av Skinnskattebergs folkdansgille. Högtidstalet hålles av tf. kyrkoherde Hans-Eric Johansson. Spelmännen medverkar i högmässan med spel till psalmerna "Hela världen fröjdas Herren", "I denna ljuva sommartid", "Den blomstertid nu kommer" och "Nu tackar Gud allt folk". Som postludium spelas Kyrkmarsch av Olof Jansson.
På kyrkbacken blir det sedan "spel och dans så länge vi orkar" heter det i spelmännens kallelse. Därför har festen alla möjligheter att motsvara det arrangörerna kallar "en av sommarens gemytligaste träffpunkter".
Fredag kväll kallas "Hed­karlarna" och andra intresserade till förberedelse av festen genom städning och iordningställande av kyrkbacken.

21 september  
 
Brevet från HED
Årets byggnadstillskott i Hed består av tre enfamiljshus i kyrkbacken mot Bergslagsvägen mellan vägkorsningen  nedom kyrkan och Bernshammar. Byggherrarna heter Åke Karlsson, Bengt Örn och Bernt Anderson, de två förstnämnda ortsbor, den tredje boende i Köping men tidigare arrendator i Bubbarsbo. Villorna ser trevliga ut. Ägarna har själva gjort stora bygginsatser. I fjol tillkom ett halvdussin egnahem i socknen, några i Bysala, några vid Karmansbo, flertalet uppförda av ortsbor.
- När lossnar den väntade gruppbyggnationen i Karmansbo?
- Grundmaterialet för primärkartan är nu klart varför ett planförslag för området väntas komma fram nästa år, svarar kommunaling. P Haglund. Av de 25 a 30 egnahemstomter det rör sig om ingår ca 15 i en första etapp. Projektet omfattar gator, vatten och avlopp samt renings­verk. Ett glatt budskap trots väntetiden,  Äntligen förestår ett litet uppsving för Hed! Den gamla trafikfällan vid Heds vägskäl är avlägsnad. Den radikala omläggningen av vägkorsningen är förträfflig, därom tycks enigheten vara stor. Förut drabbades trafiken från Karmansbohållet av Stoppsignal, nu är den flyttad varför det nu är fordonen från Bysalavägen som tvingas stanna till - vilket inte alla gillar. Vägbreddningen medförde att uppfarten till kyrkbacken från skoltomten måst stängas medan uppfarten förbi Hedgården i stället bättrats på. Tyvärr är sikten vid vägkorsningen skymd av växtlighet. Här hör yxan gå..  I Karmansbo bevakningsdistrikt i västra delen av Hed tillhörande Lindesbergs revir går yxan eller rättare sagt motorsågarna nu för fullt. Avverkningssäsongen inleddes för en månad sedan, efter det 400 000 gran.- och tallplantor utsatts, omtalar kronojägare Lennart Andersson. Bevakningsdistriktet omfattar ca 6 500 hektar och sysselsätter 12 man. Tidvis disponeras en i Kloten stationerad avverkningsmaskin som kvistar, toppar, buntar och staplar virket i skogen. För första gången under Karmansbo kursgårds 20-åriga tillvaro har Volvokoncernens en- och tvåveckorskurser måst avbrytas irreguljärt. Orsaken är PTK-konflikten som gjort att lärosalarna stått tomma nu i två veckor. Den fasta personalen sysslar med arkivarbete och div utfyllnadsjobb. Avbrottet utnyttjades också snabbt för aktuella renoveringsarbeten och till ytterligare förbättring av utrustningen för brandberedskap, berättar platschef Y Gunnarsson. Under rumsteringarna i huvudbyggnadens övervåning har man upptäckt målningar som gjorts direkt på timmer på 1830-talet då detta våningsplan tillbyggdes. Tyst är det också i prostgården sedan adjunkt Hans Eric Johansson med familj flyttade i början av månaden och ingen präst sökt till Hed-Gunnilbo pastorat: -Tyvärr har domkapitlet inte lyckats ordna något nytt långtidsförordnande, säger byrådir. Siv Neujd. Därför har nu ett dubbelförordnande skett så att B Bornhem fått vicepastorasförordnande i Heds församling vid sidan av sin kyrkoadjunktstjänst i Köping. Man får hoppas att frånvaron av sökande till kyrkoherdetjänsten inte medför att dess fortbestånd  kommer i riskzonen. 1090 innevånare ( 585 i Hed och 485 i Gunnilbo ) anses vara riskabelt lågt. F n studerar kommunalingenjören de ritningar och kostnads­beräkningar som Kohlswa Jernverk utförde 1972, säger fru Byttner. Finge vi en stiftelse och lite medel för de viktigaste skyddsarbetena finge vi ju sedan tid på oss att i lugn arbeta vidare och bl a se efter vad som kan göras av Längan och övriga bostadshus. Våren 1975 övertog Torbjörn von Essen Uttersbergs herrgård efter godsäg Sten Hallén. Fram till 14 mars 1978 är jordbruket utarrenderat till lantbr. Bruno Widén, varefter von Essen själv övertar driften. F n arrenderar von Essen granngården Storängen på 60 hektar åkermark. Han ägnar sig också åt uppfödning av köttboskap och får medan förre ägaren var intresserad hästuppfödare. De olika bostadslägenheterna i och kring herrgårdsbyggnaden är befolkade av förutvarande hyresgäster som trivs i den vackra miljön. Ålderman i kretsen är förre inspektoren på Uttersberg, Axel Johansson. Flera studiecirklar förbereds. Enligt fru Barbro von Walden ska CKF starta en konstsömnadskurs i Hed samt en vävkurs i Färna, den sistnämnda med deltagare även från Hed. Kursledare blir i båda fallen Gertrud Hultman från Baggbron. I samarbete med ABF förbereder Hed - Gunnilbo pensionärsförening som har 43 medlemmar i Hed och 9 i Färna en läsecirkel kring Ivar Lo-Johanssons bok "Bara en mor" samt en studiecirkel, omtalar ordf  Hägg. Den 9 okt. ordnas ett offentligt pensionärsmöte med sång, musik och underhållning i Kronoborg, och den 23 sept. företages en utflykt till Fagersta. Upplysningsnämnden slutligen planerar en hembygdsafton i Bysala hembygdsgård i traditionell stil under hösten.  

27 augusti
Alla  vävintresserade i Hed med omnejd är ikväll, måndag, välkomna till vävstugan i Bysala. Nu kör höstsäsongen igång och verksamheten för de kommande månaderna skall planeras. Till Heds församling flyttade i fjol 72 personer och från församlingen 45 personer meddelar SCB-­publikationen Befolkningsförändringar 1975. Därvid flyttade 2 personer till annan församling i kommunen, 41 personer från annan kommun i länet och 31 personer till annan kommun i länet samt 31 personer från annat län och 12 personer till annat län.  

6 september  
Stiftelse räddar Karmansbosmedjan?  
Under fredagen träffade representanter för de nya ägarna till Kamansbo smedja; Kopparfors AB, samman med repr. för Skinnskattebergs kulturnämnd. Skinnskattebergs kommun och landsantikvarien Henry Simonsson. Träffen hade förlagts till Karmansbo för att man på plats skulle kunna titta på anläggningarna och bl a diskutera den gamla bruksmiljöns framtid och hur man skall kunna bevara det hela till eftervärlden. Kopparfors AB representerades av jägmästare Erik Göthner kulturnämnden av sin ordf Doris Byttner, Skinnskattebergs kommun av kanslichefen P G Söderlund och vidare deltog från Kohlswa Jetnverks AB Alf Carlsen. Träffen hade karaktären av öppningssamtal för att man skall kunna komma någonstans med den omfattande frågan. Kulturnämnden i Skinnskatteberg har ju redan lagt ned ett stort arbete för att väcka intresse för det hela Jägm. Göthner var positivt inställd till att bevara den gamla smedjan Och han hade full förståelse för kulturnämndens stora intresse i frågan. Man enades om att försöka få en stiftelse till stånd som kan börja arbeta i frågan och främsta arbetet blir då att skaffa pengar. Om det bildas en stiftelse som börjar arbeta är det tänkbart att även de nya ägarna Kopparfors AB anslår medel till restaureringen. Man diskuterade vidare att inte enbart försöka bevara smedjan utan det är hela den gamla bruksmiljön i Karmansbo som skulle behöva bevaras i sin helhet. Det är främst de gamla arbetarbostäderna som då kommer i blickpunkten. En tanke var att man skulle rusta upp dessa fastigheter och ordna permanentbostäder i dessa. Hyresintäkterna skulle då kunna. användas till driften. I bruksmiljön  i Karmansbo är ju synnerligen intressant, förutom den rena smedmiljön har man även en gammal jordbruksmiljö, som även den skulle behöva bevaras. Kulturnämndens   ordförande Doris Byttner ser nu förhoppningsfullt på smedjans bevarande och på fråga vad som kommer att hända nu svara hon: Vi kommer att mera aktivt koppla in kommunen i det hela, främst för att få fram en tillförlitlig kostnadsberäkning för  restaureringen. En gammal kostnadsberäkning finns som man nu får användning för till uträkning av kostnaderna i dagens prisläge. Vidare skall män försöka få igång arbetet med de viktigaste skyddsfrågorna vid smedjan. främst är det dåliga taket som måste åtgärdas. När detta är ordnat kan man sedan arbeta lugnare med projektet: Man kommer även att ta itu med skapandet. av en stiftelse som driver arbetet vidare. Det börjar alltså röra sig i frågan och man får hoppas att det stora arbete som kulturnämnden och kanske främst intendent Yngve Gunnarsson i Karmansbo har lagt ned för bevarandet av den fina miljön skall bära frukt.  

16 november 
I Heds kyrka medverkade i söndagskvällens   musikandakt musikföreningen Lyran från Köping och de sammanslagna kyrkokörerna från Hed och Gunnilbo  församlingar.  Lyran svarade för ett väl anpassat program som presenterades av ordföranden Lars Jansson. Under dirigenten Leif Sjölysts ledning presterade man sköna och mäktiga klanger. Hed- och Gunnilbokörerna omramade Lyrans del av programmet med sex körsånger. Martin Andersson, Gisslar, ledde med  erfaren hand sina sångare, som gjorde en förtjänstfull insats. Den välbesökta musikandakten avslutades med aftonbön, ledd av Hugo Sundkvist, Kolsva.  

23 december 
Nostalgiskt bygdebrev 
I juletid tänker man ofta hur det var förr här i trakten, då befolkningsunderlaget räckte till för t ex två affärer av typ lanthandel i Uttersberg, Thorgrens och Konsum. Kommer man sedan  ner till Karmansbo fanns. det två  affärer, nämligen Konsum och  Nords. Den senare butiken låg i det hus där nu Gunnar Häll bor. Följde man sedan vägen mot Bysala kunde man också där finna en butik, nämligen Söderstens. Förutom i dessa affärer kunde man också handla av Boman, som gjorde turer i bygden med sin varubil med kött och charkuterier m m, samt av Bysalabagarn, som med sin brödbil  också körde runt till de olika hushållen i trakten. Dessa båda affärsmän hade det säkert inte lätt  att vid denna tid på året ta sig  fram på vintriga oplogade vägar.   Ännu har vi i alla fall god service kvar tack vare Konsumbutikerna i Karmansbo och Bernshammar samt Henry Lund med sin bryggeribil. Till en annan tidsepok, nämligen Bysala Cementvarufabrik, Bröd. Janssons Madrassfabrik, Bysala Bageri, Bysala Spinneri, Sadelmakeri, Bryggeri, Smides­verkstad. Albin Karlssons Cykel & reparationsverkstad och Alfred Gustavssons Sängfabrik. Alla dessa småföretag är numera nedlagda och i trakten finns nu endast ett företag av senare datum, nämligen Hans-Erik Johanssons Bilverkstad i Bråten. 
I Karmansbo, där det varit liv och rörelse vid smedjan, går nu den fina gamla bruksmiljön mot sin undergång. I de gamla arbetarbostäderna finns det endast en person som bor året runt, men under sommarmånaderna bebos "Långa raden" och övriga byggnader ännu så länge av sommargäster  som kommer bl a ända från Stockholm för att få rekreation från arbete och stress. Finngatan i Karmansbo är under övriga delar av året en mycket mörk "gata", då den saknar  ytterbelysning. Kanske denna väg får del av nästa investering som kommunen gör ifråga om vägbelysning? Men så här i decembermörkret lyses Finngatan upp av strålande ljus från de många utomhusjulgranarna. Det finns numera inte många arbetshästar kvar på gårdarna i bygden utan de har ersatts av moderna traktorer. Andra tunga transporter utförs av de stora lastbilsåkerierna i bygden. Under motorhuvarna på dessa Scania ­och Volvobilar ryms det åtskilliga hundratal "hästkrafter". Ett av de pampigaste stationshusen utefter KUJ-banan, Köping-Uttersberg Järnväg, nämligen det i Uttersberg, som varit nära att förfalla har nu räddats tack vare konsthandlaren Astley Nyblén från Köping. Han har nu låtit restaurera byggnaden och inrett den till bostad. och konstsalong. Volvoskolan har under det gångna året firat sitt 20-årsjubi­leum i Karmansbo. På frågan om skolan även kommer att få fira sitt 25-årsjubileum i vår bygd fick vi bara kommentaren, att vi lever i en föränderlig tid inom näringslivet. Hedbor, glöm inte i julbrådskan vårt eget fina bibliotek i Heds skola. Det har öppet torsdagskvällar och där får man hjälp med bokvalet av bibliotekarie Inger Eriksson. En ros vill vi lämna till vägverket för den nya vägkorsningen vid Heds kyrka. Norr om Bernshammar vid Emylund ligger nu utefter åsen tre nybyggda egnahemsvillor. Familjen Andersson flyttar in till julen och familjerna Öhrn och Karlsson i början av 1977. Det har under åren funnits en hel del postkontor i vår bygd. Gunnilbo hade poststation från 1 januari 1874 till 31 januari 1887. Färna Bruk från 1 januari 1874 till och med 30 september 1968, Bernshammar från 1 november 1869 och till 31 mars 1969. Den poststationen fick således nästan finnas i 100 år. Karmansbo från 1 januari 1883 till 30 september 1968. Även Uttersberg hade egen poststation från 1 november 1869 till 30 september 1961, Krampen från 1 april 1901 till och med 25 maj 1963. Forshammar från 1 mars 1881 till 31 augusti 1952 och Gisslarbo från 1 juli 1881 till 30 juni 1964. Striden stod hård mellan respektive och Kungl. Generalpost­styrelsen då frågan om indragningarna av de olika postkontoren blev aktuell. Som t ex brevväxlingen mellan dåvarande ledningen för Volvoskolan och generalpoststyrelsen då poststationen i Karmansbo skulle läggas ner. Generalpoststyrelsen gick segrande ur "striden" och numera utgår posten från Kolsva med lantbrevbärare. Turen som går till Karmansbo - Bysala runt sjön Långsvan körs av Karin Gustavsson från Karmansbo, Vi vill ge vår "Post-Karin" ett stort fång rosor för hennes glada humör och fina service. På frågan till nuvarande ledningen på Volvoskolan, platschef Yngve Gunnarsson  hur han ser på avsaknaden av ett postkontor på orten, fick vi det uppriktiga svaret: - Vi skulle ha mycket svårt att klara vår verksamhet, som den nu bedrivs, om vi vore bundna till ett postkontor istället för den lantbrevbäring som vi nu betjänas av. Åter lyser det välkomnande från prostgården i Hed, som stått obebodd några månader sedan kyrkoherde Hans-Erik Johansson på grund av militärtjänstgöring lämnade församlingen, Vi hälsar den nya kyrkoherdefamiljen Hans Lindkvist välkommen till vår församling. Både Hedbor och utflyttade Hedbor har möjlighet att knyta närmare kontakt med kyrkoherden och hans familj under de stundande helgerna. Till sist vill vi önska alla  läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt Ar.  

1977 Bärgslagsbladet 

4 maj 
Dammen sprängdes för att rädda kraftverket
Kraftverket i Karmansbo var i går nära att spolas bort av vattenmassorna. För att häva det kritiska läget inkallades personal från Kohlswa Jernverk som sprängde ett hål i dammen. En bit längre norrut låg den gamla smedjan helt omfluten av vatten. Där hade också en av broarna brutits sönder av vattenmassorna. Jag har aldrig sett så mycket vatten förut, trots att jag tidigare bodde i stugan härnere i sexton år, säger elektriker Gösta Eriksson. Numera bor han i ett hus alldeles ovanför kraftverket. I går kom han ner för att titta på de rasande vattenmassorna. Det var på förmiddagen som vattnet hörjade leta sig fram på otillåtna vägar. Golvet i kraftstationen började svämma över. Och vid sidan om det normala tillflödet bildades långa rännilar som hotade huset nedanför. Inkallad personal från Kohlswa Jernverk vallade då upp med sandsäckar runt om dammen och lyckades få stopp på vattnet. För att hindra ytterligare översvämningar och att bron skulle sköljas bort sprängde de därefter upp ett stort hål i dammkanten

1978 Bärgslagsbladet 

12 januari
Hed IF:s skidmotionsserie startar på söndag eftermiddag och kommer att fortsätta fram till vasaloppssöndagen i mars som är vigd för korpstafetten. Utöver detta finns möjlighet att åka på Volvoskolans elljusbana i Karmansbo alla kvällar i veckan. (Prov i motionsserien dock endast  måndagskvällar  tills vidare). För godkänd motionsserie skall man ha minst åtta godkända prov om 5 km för damer och herrar från 15 år. Yngre åker 2,5 km, alla utan tidtagning. Skidsektionen hälsar alla "kallt" välkomna med samling vid Heds skola enligt ovan.-Observera, om det trots allt inte skulle finnas tillräcklig snötillgång så ordnar sektionen annan motion.

20 januari
Fritidsnämnden positiv till toalett i Hed
Det sanitära är inte vad det borde vara vid Heds idrottsplats  anser Heds IF i en skrivelse till fritidsnämnden i Skinnskatteberg. Därför har man sökt bidrag  för att uppföra en ordentlig toalettbyggnad. Den är planerad att  kosta 12 000. kronor. Fritidsnämnden säger sig vara beredd att tillskjuta 2500 kronor. Statsbidrag  skall kunna fås upp till 50procent.   Heds IF tänker inte bara på sin  idrottsverksamhet, utan påpekar i skrivelsen att sommartid händer det att turister stannar och övernattar i den omkringliggande  terrängen. Skolans friluftsaktiviteter förläggs också ibland till idrottsplatsen. Faktorer som naturligt bidrog till att fritidsnämnden ställde sig positiv till bidragsgivning.

23 januari
Nytt projekt på gång för att få smedjan i Karmansbo restaurerad.
Hur restaureringen av Karmansbo smedja skall kunna lösas ekonomiskt är ett stort problem. Men nu finns det vissa antydningar på att en något sensationell lösning är på gång. Det är (s)-kommissionen för sysselsättning i norra regionen som vill få Karmansbo smedja som ett skolprojekt i arbetsmarknadsutbildning. Förslaget kommer att ventileras för AMS generaldirektör Bertil Rehnberg, som kommer på Västmanlandsbesök den 20 februari.
-  Det är meningen att vi skall ta upp arbetsmarknadsfrågor till diskussion med generaldirektören, bekräftar K G Matt­son, Fagersta i (s)-kommissionen. Vi vill föreslå att arbetsförmedlingen i Fagersta får statusen distriktskontor. Sen kommer vi att ta upp andra lokaliseringsfrågor och dit hör Karmansbo.
-  Dit skulle vi vilja lokalisera ett skolprojekt. Där människor får lära sig att restaurera gamla byggnader. Med andra ord ges möjlighet till praktisk undervisning. Det kan gälla både byggnadsarbetare, ingenjörer som arkitekter. En sån lösning skulle till stor del lösa den ekonomiska situationen, menar hr Mattson.
I  Skinnskatteberg blev kulturnämndens ordförande Doris Byttner eld och lågor.  
-     Jag som dagligen gått och grubblat på en lösning. Skulle det här förslaget gå i hamn skulle det bli en lycklig lösning säger hon till tidningen.
-     Ett skolprojekt skulle betyda att samtidigt som man bygger upp en gammal kultur skulle man få tillfälle att lära sig den gamla byggtekniken. Det skulle vara värdefullt till andra renoveringsobjekt. Risken är annars att den gamla hantverkstekniken går förlorad.
Karmansbo smedja och även andra byggnader i projektet skulle genom en renovering. kunna utnyttjas av de människor som bor kvar och bli en attraktiv turistort. Därför hoppas jag att kommissionen kan över­tyga AMS-chefen

16 februari 
Hedströmsdalen: Vattenförbund mot översvämningar 
I  går träffades representanter för kommunerna i Skinnskatteberg och Köping samt länsstyrelsen i Klackbergsgården, Norberg och diskuterade bildandet av ett vattenförbund. En fråga som gäller hela Hedströmsdalens vattensystem. Mötet tillsatte en arbetsgrupp  som skall undersöka möjligheterna för ett sådant bildande genom kontakter med nuvarande  regleringsintressenter, och torrläggningsintressenter.  Kommunerna och  länsstyrelsen skall också ingå. 

 
20 mars 
Tårtkalas för Heds fiskevårdsförening SOM UPPLÖSTES 
Efter femtio år upplöstes i förra veckan Heds fiskevårdsförening i samband med årsmötet i Hedgården. Från årsskiftet har föreningen fått modernare snitt och gått upp i Svansjöarnas fiskevårdsområde. Det var den 15 april 1928 som Heds fiskevårdsförening  bildades. Initiativtagare var löjtnant Reuterswärd, Färna. Från starten finns fortfarande Bertil Södersten, Bysala, med i föreningen. Han hyllades också i förväg i sitt hem med blommor. Johan Andersson, Svansbo, har varit en av de drivande. krafterna i många år. Därefter tog hans bror Erik Johansson, Fäbo hand om rodret. När föreningen upplöstes var Birger Lindström, Karmansbo, ordförande. Han är numera ordförande i Svansjöarnas fiskevårdsområde. Sekreterare är Yngve BejefaIk, Färna, kassör Sven Råberg, Solmyra, och övriga ledamöter Georg Frenroth och Assar Bohlin. Arsmötet avslutades med ett riktigt tårtkalas för att fira den 50-åriga föreningens upplösning.

27 april 
Karmansbo blir byggnadshytta?
VAD SOM SKALL HÄNDA med Karmansbo smedja och den omkringliggande gamla bruksmiljön har länge varit ovisst. Att restaurera smedjan och de gamla byggnaderna kostar pengar.  Några sponsorer har ännu inte kunnat intresseras, och kommunen saknar pengar till liknande projekt. Men genom länsantikvarie Henry Simonsson förs just nu diskussioner med länsstyrelsen om att restaurera Karmansbomiljön i form av en s k byggnadsbytta. 
DE NYA ASPEKTERNA presenterades vid tisdagens kommunfullmäktige av kulturnämnden, och på plats var Knut Åkesson från den anlitade konsulten, som hjälpt till att upprätta en översiktlig plan för del av Karmansbo. Med byggnadshytta menas att de gamla byggnaderna i Karmansbo skulle bli försöksobjekt för utbildning av hantverkare inom byggnadsbranschen. Yrkesmän som lär sig att komplettera och underhålla äldre byggnader. 
NYPRODUKTIONEN av bostäder sjönk kraftigt under 1977, enligt  Knut Åkesson. Vad som satsas mycket på är tilläggsisolering, och all underhållsteknik, men det finns inte tillräckligt med kompetenta yrkesmän. Där skulle Karmansbo kunna komma in i utbildningen. Tre positiva saker pekade Åkesson på. Den stora byggnadsvolymen, det historiska och tekniska värdet. - Det byggdes bra hus till mitten av 60-talet, sen har underhåll och energikostnaden rakat i höjden,  ansåg han. Andra länder runt ekvatorn bygger tunga hus medan vi i Sverige bygger lätta hus. Vi går också dithän. En restaurering av byggnaderna i Karmansbo skulle kunna bli en bra läroanstalt för våra yrkesmän inom byggnadsfacket. 
DÄRMED STÅR DET OCKSÅ KLART att en byggnadshytta i Karmansbo kanske är den enda möjligheten att rädda den gamla bruksmiljön åt eftervärlden. Hur utredningen tänkt sig restaureringen presenterades i bilder för politikerna. Nu återstår att se om länsstyrelsen kan övertygas.  

19 maj Karmansbo
 Här är butiken samlingsplats 
På den lilla disken ligger högar av varor, vad man kallar dagligvaror. Kön fram till kassörskan Vera Persson är lång. Det är förmiddag och köprusch i den lilla konsumbutiken i Karmansbo. Byns centrum, där människorna möts och utbyter tankar. Där ungdomen samlas på sin fritid och använder butikens vägg som klotterplank. Men till marknaden skall väggen snyggas upp. Rödfärg från Karl Karlströms pensel skall dölja ungdomens uttryckta känslor. Hur går det att driva en Konsumbutik i en by med 100-talet personer? -Än tror jag butiken kan fortleva många år, säger Vera Pérsson, som är föreståndare, kassörska och allt i allo. - Vi har årligen en omsättning mellan 700-800 000 kronor. Om sommaren hjälper turismen till, men annars har vi en trogen kundkrets, säger hon, allt medan hon slår in priset på varor från mjölk och bröd till olja, snus - ja, till och med apoteksvaror finns att köpa. - Jag har Bernshammars Konsum också, säger kunden Thage Nilsson, Bysala, men jag väljer Karmansbo. Det gör vi nog alla här för vi vill ha vår lilla affär kvar så länge som möjligt. Fanns inte affären vore orten alldeles död. Vid kaffehyllan står Annie Pettersson. Hon handlar för dagen varor enligt varucheckerna. Det blir vetemjöl, kaffe, tvättmedel m m. Idag finns allt vad jag behöver, säger hon. Men ibland syndar jag och åker till stan. Förutom Konsum finns i byn företagsväg endast tre mindre företagsidkare; Annars är man pensionärer eller arbetar på annat håll Kolsva, Köping eller Skinnskatteberg. 

22 maj 
7000 besökte Karmansbo marknad 
Marknadsdagen i Karmansbo blev en fullträff för Kolsva Lions Club och därmed också för Kulturnämnden i Skinnskatteberg som kan räkna med en fin grundplåt för bevarandet av smedjan. Det kanske inte var så många som trodde på marknaden som ett stort publikjippo, men tvivlarna fick verkligen ge sig. En publiksiffra omkring 7000 personer som under lördagen passerade  marknadplatsen och gjorde inköp eller bara njöt av folklivet. Den som lockade så mycket folk var till stor del Jokkmokks Jokke, som uppträdde två gånger och som verkilgen kan ta publiken. - Huvva~ huvva, vad jag år glad att det har kommit så mycket folk, och ni måst hjälpas åt att gör Karmansbo till en känd bygd igen och alla måst hjälps åt att få den här marknadsdagen till en återkommande folkfest, sade Jokke då han tittade ut över de tusentals människor som stod packade på torget och bara väntade på Gulle Gullan Koko. 

24 maj 
Karmansbofamiljer vill ha lekplats.
 Kommunstyrelsen i Skinnakatteberg beslutade att i avvaktan på kommunalfullmäktiges  beslut får byggandet av en Industrilokal i Långviken igångsättas. Enligt centrala byggnadskommitténs förslag kommer lokalen att kosta 2,8 miljoner kronor. Finansieringen skall ske genom upptagande av lån. Domänverket skall hyra lokalen och använda den till verkstadslokal för sina skogsbruksmaskiner. 
Föräldrar och 17 barn i Karmansbo vill att kommunen bygger en lekplats på ett kommunägt markområde i byn. Kommunstyrelsen säger sig vara positivt inställd till en lekplats, men i avvaktan på detaljplan beslutades att skrivelsen för närvarande inte föranleder någon åtgärd. 

 13 juni 
En riktig gammeldags examen i Heds skola På varje skolbänk står en vas av våra allra vackraste vilda sommarblommor. De mest fantastiska buketter med liljekonvaljer, smörblommor, prästkragar och syrener för att nämna några kombinationer. Det riktigt luktade sommar i skolsalen. Vid orgeln satt Gunvor Sharp och hennes 22 elever stod upp och sjöng "Den blomstertid nu kommer". En beskrivning hämtad frän en riktig gammaldags examen vid Heds skola - klass 3-4.  Hed är en av de få skolor som något så när häller kvar den .traditionella examen. Vad som egentligen bara fattades var förhöret, men eleverna fick i stället visa sig på styva linan genom en rad pjäser och sångframträdanden. Klassrummet var packat till sista plats. Mammor, pappor och småsyskon lyssnade och applåderade. På svarta tavlan hade målats blommor och solar i allsköns färger. Sommarlovet var efterlängtat, det gick inte att ta miste  på. Där stod - muck, muck... och sommarlov, glad sommar mm. - Det skall bli jätteskönt, tyckte Tom Rundqvist klass 3. Nu skall jag passa på att bada, åka båt, spela  fotboll och åka med mina föräldrar på semester. Avslutningsvis hölls ett gemensamt program med Birgitta Jakobssons 5-6:a, som haft en liknande avslutning i klassrummet intill. Den samlingen skedde i matsalen där också examen avslutades med kaffe eller saft samt doppa till. 

5 juli Smedjan blir nordisk skola? 
Arbetsgruppen för smedjan och de gamla byggnadernas bevarande i Karmansbo träffades under tisdagen. Beslut fattades att arbeta från ett handlingsprogram. Därmed är förslaget att anlägga en byggnadshytta i Karmansbo ett steg närmare sin lösning. Olle Svedberg, som ingår i arbetsgruppen och representerar Byggnadsvårdsutredningen, hade faktiskt tanken att göra Karmansbo till en utbildningsanstalt för hela Norden. Någon skola för utbildning av hantverkare, arkitekter o dyl i restaureringssyfte finns inte tidigare. Under sommaren kommer det att arbetas friskt med Karmansbo som byggnadshytta. Marita Jansson från Riksantikvarieämbetet, som också ingår i arbetsgruppen, skall genast sätta igång att skissa på ett handlingsprogram. Det gäller då främst huvudmannafrågan och utbildningens omfattning. I huvudmannafrågan gäller det i första hand att få någon, som både är intresserad av byggnadsvård och utbildning. 

PRAKTISK UTBILDNING Arbetsgruppen är ännu tveksam om det skall gälla grundutbildning eller fortbildning. Ett är man överens om. Det skall mera gälla praktisk än teoretisk utbildning. I arbetsgruppen ingår sex personer; I går deltog förutom de två redan nämnda också länsantikvarie Henry Simonsson från Västerås och kulturnämndens ordförande i Skinnskatteberg Doris Byttner. Kvartetten träffades i Västerås och avslutade dagen med att bese Karmansbo. Olle Svedberg blev mycket imponerad av miljön omtalar Doris Byttner för Bbl/AT. Främst för att det fanns så många typer av objekt. 

 BYGGNADSRESTAURERING - Blir den här idén verklighet, säger Doris Byttner, måste man först utbilda lärare. Och då främst personer, som är intresserade av byggnadsrestaurering. Pengar till själva utbildningen hoppas vi få från byggnadsvårdsutredningen. När det sen gäller själva restaureringen måste vi förlita oss till statliga pengar. Chanserna måste anses stora när både Riksantikvarieämbetet  och Byggnadsvårdsstyrelsen är inkopplad.  

NÖJD BYTTNER - Jag är nöjd, poängterar Byttner, nu när vi redan kommit så långt. Karmansbo kan bli ett riksintresse. I kommunen finns redan skolor som skogsmästarskolan och folkhögskolan. Med en byggnadshytta skulle Skinnskatteberg kunna bli en riktig skolkommun. Skolorna skulle kunna samarbeta. I byggnadshyttan skulle t ex arbetslös ungdom ges tillfälle till utbildning.  Slutligen skall sägas att arbetsgruppen nu är riktigt på bettet. Redan i augusti skall man träffas igen och fram till dess hoppas man ha riktlinjer klara för ett handlingsprogram. 

21 augusti 
Klackspark gav Hed 1-1 
Kolsva IF tapppade sensationellt ytterligare en poäng till toppstriden mot kölaget Hed, som håller på att ta sig ut ur bottenträsket. Slutställningen 1-1 var allt utom rättvis. Kolsva tog ett järngrepp om matchen direkt. Det radades upp målchanser på löpande band framför Hedmålet, dock utan att bollen smet in bland nätmaskorna. Så här efteråt minns man hur en Kolsvaspelare missade fyra givna målchanser på raken, när han var solo med Hedmålvakten. Så till sist i slutet av första halvleken kom så 1-0 till Kolsva genom Björn Pennerborn men vid det här laget borde  Kolsva ha gjort minst tre-fyra mål till. 
Kalldusch. Andra halvleken var den första lik. En konstant press mot Hedmålet med massor av upplagda målchanser, men det väntade 2-0 kom aldrig, istället kom kallduschen för Kolsva genom Heds 1-1 och då återstod endast tio minuter av matchen.  Hed minst sagt turliga kvittering snitsades dit av Tony Heerman, som klackade bollen från strafflinjen i en tillkrånglad situation framför Kolsvamålet och ställde därmed målvakten helt. Hed gjorde ännu en kämpainsats med en extra ros till forwarden och målskytten Tony Heerman samt den duktige målvakten Kjell Bergehäger. 

31 augusti 
Ny utbildningsform: Karmansbo får chans till byggnadshytta. 
Ska Karmansbo få en byggnadshytta. Otroligt är det inte eller som Knut Åkesson, konsultchef, uppger: - Jag känner inte till något lämpligare objekt i hela landet för att bedriva en byggnadshytta. Åkessons Byggnads AB, byggnadsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet,   byggnadsvårdsutredningen, länsstyrelsen och Skinnnskattebergs kommun ingår i en arbetsgrupp som undersöker möjligheterna att förlägga byggnadshyttan i Karmansbo Arbetsgruppen var på onsdagen på ort och ställe för att titta på alla objekten Besöket den här gången gällde att ta sig en titt på utbildningens omfattning. Vilka olika hantverk som  fanns i den här sortens utbildning, säger Marita Jonsson från Riksantikvarieämbetet. Här finns byggnader för alla sorters hantverks- och arbetsledarutbildning. Inveteringen gav positiva besked! 

22 september 
 Heds IF anordnar även denna  höst, med början nu på söndag, motionsdans i Kronoborg.
 
25 september
- Rädda Karmansbo smedja!
Det är bråttom att göra något åt Karmansbo smedja. Den skall bevaras och inte göras till ruin. Taket måste rustas omgående. De råden gav professor John Sjöström från konsthögskolans arkitektskola och hans 35 elever, som i förra veckan besökte Karmansbo. Gruppen som guidades av Doris Byttner var mycket intresserad av Karmansbomiljön och ville ha reda på vilka bevarandeproblem man hade. Den arkitekt som gjort restaureringsplanen berättade om de olika problemen.

4 oktober 
Småttingarna saknade lekkamrater och mammorna behövde träffas: 
Det blev Hed-leken 
Hedgården har blivit samlingsplats för bygdens småbarn med föräldrar. Småbarnsmammorna har nämligen gått samman och bildat, något som man kallar, "Hed­leken" Varje tisdag eftermiddag samlas man för att utbyta tankar med varandra och för att barnen ska få "leka av sig" efter påtryckningar från mammorna har Skinnskatteberg anslagit 1 000 kronor för innevarande verksamhetsår. Men det räcker inte långt, trots att lokalfrågan är subventionerad. Småbarnsmammorna  vill hellre bedriva den frivilliga verksamheten i Bysala skola där det finns gott om utrymme, men hittills har kommunen varit tveksam mot förslaget 
-Vi får väl demonstrera  för bättre barnservice i glesbygden, kommenterar mammorna. I Skinnskatteberg har man för många platser i lekskolorna.  Här ute har man ingen som helst service för våra barn. Det vore bättre om kommunen delade upp sin kaka.
-Men kommungubbarna tänker inte, säger ordföranden i "Hedleken", Pia Ekberg Hon får medhåll utav de andra föräldrarna. Tillsammans har de, åtskilliga gånger, ringt och tillskrivit kommunen och begärt ekonomisk  hjälp för den verksamhet som de bedriver.

5 oktober
Stämning i Kronoborg – färre kom än väntat Fälldin lockade mer …
Ett 40-tal personer  stampade takten, klappade händerna nynnade och sjöng med när gruppen Folkvind underhöll på en trivselkväll i Kronoborg  i Hed igår kväll.
- Vi hade räknat med ett 100- tal, säger en av arrangörerna, men folk sitter hemma och tittar på TV:n i kväll.
Alla stannade dock inte hemma för att se statsminister Thorbjörn Fälldin förkunna sin regerings avgång. De som kommit till Kronoborg på den trivselkväll som Heds IF, kulturnämnden och ABF ordnat verkade trivas och ha roligt.

20 oktober
På tisdag kväll, nästa vecka, blir det en stor KUJ-afton i. Kronoborg, Hed.  Det är Heds IF och Köpings Museiförening som står bakom arrangemanget. Thor Berntsen från Köping kommer att kåsera kring järvägens historia. En film kommer också att visas från den sista resan med persontåget.  Henrik Ahlberg från museiföreningen i Köping kommer att visa diabilder och berätta om vad föreningen åstadkommit med de lok och vagnar man har i sin ägo. En fotoutställning finns också på plats. Försäljning kommer att ske av KUJ-tallrikar och nålar. HEDS IF bjuder på kaffe. Det är roligt när föreningar vill förlägga arrangemang till Kronoborg, säger Waldemar Gustavsson i Heds IF. Då ställer vi gärna upp, för vi är inte bortskämda med tillställningar. Filmen om KUJ, som är från 50-talet, är ju ett stycke kulturhistoria. Många kommer säkert att bli förvånade hur trakten har förändrats. Säkert kommer vi att få se byggnader som i dag är jämnade med marken. Och, poängterar Waldemar, Karmansbo, var när smedjan och sågen var igång en stor knutpunkt för bygden

26 oktober 
Hundra i Hed hörde om KUJ Ett hundratal personer hade på tisdagskvällen samlats i Kronoborg för att uppliva gamla minnen från Uttersbergsbanan och den tid, då Karmansbo hade en järnvägsstation,  till vilken man kunde roa sig på söndagarna med att gå ned och titta på tåget. "Välkomna att minnas en järnväg" stod det på en banderoll som hälsade publiken välkommen och nog kände man sig välkommen bland idel bekanta från olika orter efter Hedströmmen. Det kom folk från både Köping och Riddarhyttan - banans ändpunkter - och stationerna däremellan och upplivade de minnen de hade från järnvägen. Först genom en bildkavalkad från KUJ, där den rullande materielen och en del personal passerade revy, och därefter genom olika media: diabilder, film m m. Arrangör   var Heds IF och dess ordförande Valdemar Gustafsson inledde. Han betonade den samhönghet man i Hed fortfarande känner med Uttersbergsbanan, på vars banvall man för snart tio år sedan anlade en cykel- och motionsled.

6  november
Skinnskattebergs kommun vill ej diskutera: Vi känner oss överkörda säger Bysalaborna. Kommuninnevånarna i den södra kommundelen  i Skinnskatteberg verkar gå. miste om diskussionen med kommunstyrelsen innan budgeten och flerårsplanen spikas. Därmed anser man sig blivit åsidosatta när det gäller möjligheten att säga sin mening om vad som aviserats för dem som bor i Bysala, Hed och Karmansbo. Försäljningen av Bysala skola har uppbragt byborna mycket. Budgeten kommer att tas på onsdag i kommunstyrelsens arbetsutskott sedan förslaget nu varit ute till alla styrelser och nämnder. Till vecka 47 väntas kommunalrådet Sven Källberg åter efter en längre tids sjukskrivning. Samma vecka hålls kommunstyrelse med budget. Efter skrivelsen från innevånarna i den södra kommundelen hade de först fått ett halvt löfte om att kommunstyrelsen skulle komma ned till Hed för ömsesidigt informationsutbyte tisdagen den 31 oktober. S-Dagen förstörde de ritningarna. Dagen ändrades preliminärt till torsda­gen den 9 november. Nu faller även den dagen, eftersom Sven Källberg fortfarande är sjukskriven, liksom Lennart Andersson, Karmansbo, en annan tung man i kommunstyrelsens au. Vid kommunstyrelsesammanträde den 26 oktober ansåg ledamöterna att sammanträffandet i Kronoberg skulle få vänta tills Sven Källberg åter är i tjänst. Flera var också av den åsikten att frågor av den arten, som byborna i den södra kommundelen vill framföra, skall gå genom de politiska partierna. Helt enkelt att saker som skall prioriteras inom kommunen skall tas i ett större perspektiv och behandlas därefter. Ju längre budgeten går i de politiska instanserna desto svårare blir det att göra våra stämmor hörda, säger byborna. Vi känner oss närmast överkörda.

24 november
Skinnsberg – fullt av kulturhistoria
För den som är intresserad av kulturhistoria har Skinnskattebergs kommun mycket att ge. Inom kommunen finns en del bevarat från järnhanteringen. Flera gamla byggnader finns ännu kvar. Några personer har också ägnat sig åt att skriva böcker och på annat sätt nedteckna gammal kulturhistoria. Hembygdsföreningen i Skinnskatteberg har en diger samling av gamla saker. Kulturnämnden arbetar med att intressera allt fler föreningar för sin hembygds kultur. Kulturen har sedan kulturnämnden bildades 1974 vunnit ett allt starkare fäste i kommunen.

7 december
Penningåvor för att rädda Karmansbo smedja
Att sitta i kulturnämnden en sådan här kväll känns extra angenämt. Vi upplever ett engagemang, känsla och uppoffring som driver kulturlivet framåt. Karmansbo smedja har närmast blivit en följetong sedan 1975.De orden fällde kulturnämndens  ordförande Doris Byttner när nämnden på onsdagskvällen fick motta 10000 kronor av Kolsva Lions Club och 2164 kronor från lokalbefolkningen i Karmansboområdet.- Gåvan är ett bevis på att följetongen fått ett lyckligt och framgångsrikt kapitel i sin historia och vi ser förhoppningsfullt    Karmansbo smedjans  bevarande, sade Doris avslutningsvis i tacktalet.

11 december
Förra fredagen hade Heds kyrkliga syföreniug sin årliga auktion då skänkta gåvor gick under klubban. Auktionist för kvällen var Bernt Jacobsson från Nibbarsbo som med van hand svingade klubban. Syföreningens kassör kunde räkna ihop inte mindre än 6400 kr att användas till mission och Lutherhjälp samt kyrkligt och socialt arbete i Hed.

13 december
Ridande Lucia i Karmansbo 
Ungdomen  i  Karmansbo kommer att fira Lucia på lite annorlunda sätt i kväll onsdag. Det blir ridande luciatåg genom bygden med start från Konsum kl. 17.00.